Finansutskottet beviljade i december 2023 Centralförbundet för Fiskerihushållning 100 000 euro för att genomföra en utredning om sammanslagning av delägarlag och främjande av samarbete mellan vattenägare. Utredningen talar sitt tydliga språk: det finns ett stort behov av att slå samman delägarlag och det behövs extern finansiering.
Under år 2024 genomförde Centralförbundet för Fiskerihushållning, med finansiering från riksdagen och Jord- och skogsbruksministeriet, ett utvecklingsprojekt kring vattenägande (VOKE). Projektet kartlade behovet av att slå samman vattenområden samt vilka fördelar och kostnader detta skulle medföra. Samtidigt utreddes även på vilka andra sätt man kunde effektivera vården och nyttjandet av vattenområdena.
I samband med utredningen intervjuades över trettio fiskeriexperter och en enkät skickades till myndigheter och organisationer inom fiskeribranschen. Alla 118 fiskeriområdens nyttjande- och vårdplaner granskades med avseende på hur frågor om sammanslagningar har hanterats.
Stort behov av sammanslagningar
Utredningen bekräftade den tidigare känslan av att det finns ett stort behov av att slå samman vattenområden. Små ägarenheter och en åldrande skara aktörer minskar verksamhetens effektivitet. När delägarlagens verksamhet avtar upphör grundläggande funktioner som fiskevård och fiskeövervakning. Genomförandet av fiskeriområdenas nyttjande- och vårdplaner vilar delvis på delägarlagen, och när delägarlagen försvagas kan de inte längre sköta dessa uppgifter. Genom sammanslagningar av delägarlag skulle man kunna minska på den administrativa bördan och kostnaderna samt bedriva en mer planmässig fiskevård.
Hinder: pengar och brist på vilja
Ett vanligt hinder för sammanslagningar är de lantmäterikostnader som mindre bemedlade delägarlag inte har råd med, samt bristen på vilja bland delägarna. För att ett delägarlag ska fatta ett beslut om sammanslagning krävs att minst två tredjedelar av den totala röststyrkan hos dem som deltar i omröstningen, och minst en tredjedel av de röstberättigade delägarna, röstar för förslaget. Förrättningskostnaderna, som beror på antalet delägarfastigheter och antalet delägarlag, uppgår alltid till tusentals euro och kan i större förrättningar uppgå till tiotusentals euro.
Ett budskap till beslutsfattare
Projektet rekommenderar att staten satsar på utveckling av vattenområden och skapar tydliga ramar för detta arbete, liknande den lagstiftning som stöder samfällda skogar. I den lagstiftningen täcks kostnaderna för sammanslagningsförrättningar av statliga medel. Det behövs också andra åtgärder för att ”sänka trösklarna”. Förhoppningen är att sådana åtgärder tas in i nästa regeringsprogram.
Goda exempel på redan genomförda sammanslagningar av delägarlag finns runtom i Finland. I Södra Savolax har sammanslagningar genomförts som projektarbete i över tio års tid, och den genomsnittliga storleken för delägarlagen i området har ökat mer än tjugofalt. Fiskare och vattenägare har varit mycket nöjda med de nya delägarlagens verksamhet och de möjligheter som dessa har medfört.
Utifrån tidigare projekt kan man konstatera att ett enskilt projekt bör löpa i två till tre år för att ge resultat. För framtida sammanslagningsprojekt måste det skapas en tydlig finansieringsstruktur och ett verksamhetssätt för en långvarig serie av sammanslagningar.
Exempelobjekt för kommande år
I rapporten listas ett antal objekt runtom i Finland där sammanslagningsarbete i framtiden skulle ge störst fiskeriekonomisk nytta. Det har visat sig vara effektivt att genomföra sammanslagningar på sådana ställen där det är vettigt ur både ägarnas och samhällets synvinkel – och detta arbete behöver stödas av staten.
I projektets förslag skulle cirka 360 ägarenheter genom sammanslagningsförrättningar bli 25 delägarlag. Förrättningarna skulle beröra omkring 49 500 delägarfastigheter. Beräknat enligt Lantmäteriverkets prisförordning för 2024 skulle kostnaderna för förrättningarna uppgå till cirka 300 000 euro.
Centralförbundet för Fiskerihushållning beställde med projektfinansiering en temakarta från Lantmäteriverket, där Finlands vattenområden klassificeras efter arealstorlek. I kartan presenteras olika storleksklasser med olika färger, vilket gör det lättare att få en överblick över ägarenheternas storlek.
Andra möjligheter
På många håll har man lyckats uppnå fördelar som påminner om dem vid sammanslagningar genom att utveckla ett föreningsdrivet samarbete. De verksamhetsmodeller som beskrivs i projektets rapport erbjuder ett alternativt sätt att utveckla fiskerinäringen där sammanslagningsförrättningar är svåra att genomföra – exempelvis i splittrade småvatten och vattendrag.
Utredningen om sammanslagning av delägarlag och främjande av samarbete mellan vattenägare finns i elektronisk form på nätsidan ahven.net. Rapporten är på finska.
Projektet fortsätter i år, tack vare finansiering via riksdagens finansutskott. Centralförbundet för Fiskerihushållning beviljades ett anslag på 70 000 euro för att främja delägarlagsverksamhet år 2025.
Olika typer av vattenägande
PRIVATA VATTEN tillhör en fastighet, men fastigheten i sig kan ofta vara samägd (till exempel dödsbon eller makar). Många samfund och kommuner är också stora vattenägare. Dessa vatten beräknas uppgå till cirka 10 miljoner hektar.
SAMFÄLLDA VATTEN tillhör två eller flera fastigheter gemensamt och förvaltas av delägarlag. Alla fastighetsägare som har andel i det samfällda vattnet hör till delägarlaget. Det finns cirka 20 000 delägarlag i Finland och de omfattar sammanlagt cirka 3,9 miljoner hektar vatten. Man räknar med att cirka 1,5 miljoner Finländare har andel i samfällda vatten.
ALLMÄNNA VATTEN ägs av staten och förvaltas av Forststyrelsen. De allmänna vattnen utgörs av Finlands territorialvattenzon och en del fjärdar i de stora insjöarna. Statens vatten uppgår till cirka 3,4 miljoner hektar.
Artikeln har publicerats i Fiskeritidskrift 1/2025. Beställ Fiskeritidskrift för Finland här. I vår prenumeration ingår även digitala läsrättigheter samt vårt digitala tidningsarkiv. Du kan även prenumerera på Fiskeritidskrift enbart digitalt, eller köpa digitala lösnummer, det gör du här.
Text: Risto Vesa, Vesa Karttunen och Tapio Gustafsson, Centralförbundet för Fiskerihushållning
