Ordnandet av fisket och fiskevården hör till vattenägarens uppgifter. Centrala mål för fiskevården är att fiskresurserna utnyttjas på ett hållbart sätt och att man kan trygga fiskarnas naturliga fortplantning. Först och främst borde man sträva efter att nå målen genom att reglera fisket och genom att restaurera fiskarnas livsmiljöer. Om inte det räcker till, kan man förbättra fiskemöjligheterna genom att sätta ut fisk.

Vattenkvalitet

Till fiskevården hör också att sörja för en god vattenkvalitet och en ren miljö. Livskraftiga fiskbestånd förutsätter en god vattenkvalitet. I Finland är vattenkvalitetsproblem ofta kopplade till övergödning, vilket betyder att det finns för mycket fosfor och kväve i vattnen. I första hand borde problemen åtgärdas vid källan. Om man inte kan påverka källan kan det i vissa fall vara möjligt att ta till olika restaurerande åtgärder. Vattenkvalitetsproblem kan även ha att göra med skadliga ämnen som släppts ut i vattnen.

Kunskapsbaserad fiskevård

Fiskevårdsåtgärder ska inte göras utan att man har kunskap om vattnet och fiskbestånden i fråga. Om du planerar fiskevård eller behöver råd, kontakta din regionala fiskerihushållningscentral eller fiskarförbund. Vattenägaren och fiskeriområdet kan i samarbete med fiskerirådgivningen ta fram uppgifter om fiskbestånden via till exempel provfisken eller bokföringsfiske.  Välplanerat upplägg och långa tidsserier där man använder sig av samma forskningsmetoder är i nyckelställning i kunskapsbaserad fiskevård.  

Restaurerings- och skötselåtgärder

Avsikten med restaurerings- och skötselåtgärder är att förbättra vattnens ekologiska tillstånd och rekreationsvärde eller att trygga att vattnen fortsättningsvis hålls i gott skick. Det kan vara fråga om att man förbättrar de fiskeriekonomiska förutsättningarna, natur- och landskapsskyddet, trivseln i närmiljön och strandfastigheternas värde. Med hjälp av restaureringarna strävar man också efter att förbättra levnadsvillkoren för hotade arter. Vattendragsrestaureringar handlar till exempel ofta om att skapa nya fortplantnings- och yngelområden för öring och lax.

Man beräknar att det i Finland finns 1 500 sjöar som skulle behöva restaureras. Av älvar och åar är de flesta uppdämda eller rensade. I synnerhet i södra Finland är små vattendrag (bäckar och åar) och källor hotade.   

Restaureringsåtgärderna ska alltid väljas utgående från det vatten som ska restaureras eftersom åtgärdernas funktion beror på restaureringsobjektets egenskaper. Innan man inleder restaureringen ska man känna till restaureringsobjektet och vilka faktorer som påverkar det.

För att ta bort vattenvegetation och för vårdfiske räcker det oftast med ett medgivande från vattenägaren. För större projekt och muddringar kan det behövas myndighetstillstånd enligt vattenlagen. Det är skäl att kolla upp behovet av tillstånd från NTM-centralen redan i planeringsskedet.  

Finlands miljöcentrals hemsidor finns information om restaureringsåtgärder. Vattenrestaureringsnätverket förmedlar uppgifter och erfarenheter om vattenrestaureringar.