ARTIKKELI

Med hur många spön får man egentligen fiska?

Våren är blott en avlägsen dröm, men redan strax efter årsskiftet fattar vattenägare och andra innehavare av fiskerätt vid sina stämmor beslut om försäljningen av sina egna spöfisketillstånd för fiskesäsongen 2026. Senast då vårens sikmete kommer i gång, brukar frågorna börja strömma in till oss: vilka tillstånd krävs för sikmete och hur ska man tolka spöbegränsningarna i de lokala fisketillstånden?

Grundregeln är att fiskevårdsavgift ska betalas om man är mellan 18–69 år gammal. Fiskevårdsavgiften berättigar till fiske med ett spö och drag. Om man fiskar med fler än ett spö behövs dessutom tillstånd från vattenområdets ägare eller annan innehavare av fiskerätt, till exempel ett delägarlag, en kommun, Forststyrelsen eller ett fiskeriområde.

Fiskevårdsavgiftens och det lokala spöfisketillståndets samverkan

Vill fiskaren använda fler än ett spö krävs alltså ett separat tillstånd från fiskerättsinnehavaren, det vill säga ett lokalt spöfisketillstånd.

Men hur påverkar fiskevårdsavgiften mängden spön som man får använda om det exempelvis står i tillståndsvillkoren att fem spön får användas? En vanlig missuppfattning är att fiskevårdsavgiften ingår i det antal spön som tillstånden från fiskerättsinnehavaren tillåter. Så är dock inte fallet.

Från Centralförbundet för Fiskerihushållning vill vi därför påminna att det i de lokala spöfisketillståndens villkor alltid tydligt behöver anges hur fiskevårdsavgiften påverkar antalet tillåtna spön. Innehåller det lokala spöfisketillståndet det spö som fiskevårdsavgiften berättigar till eller inte? Hur räknar man begränsningarna om det finns fler fiskare i båten?

Exempel: ”Sikmetetillståndet har en spöfiskebegränsning på 3 spön/fiskare utöver fiskevårdsavgiften. Den som löst in tillståndet får således fiska med 4 spön.

Eller: ”Samtillståndsområdets spöbegränsning är 5 spön/båtlag. Om det i båten finns 7 fiskare som betalat fiskevårdsavgiften får man med det lokala tillståndet från båten såldes fiska med 12 spön”.

I spöfisketillstånden kan det anges att de är personliga och inte per båtlag. Om tillståndet är personligt ska varje fiskare i båten lösa eget tillstånd. Detta kan uttryckas på följande sätt: ”På samtillståndsområdet är spöbegränsningen 5 spön. Tillståndet är personligt. Om det finns 3 fiskare i båten och alla har löst spöfisketillstånd och betalat fiskevårdsavgiften, får man fiska med sammanlagt 18 spön från båten.”

Det bör särskilt understrykas att samma beräkningssätt gäller även för fiskare som på grund av ålder är befriade från att betala fiskevårdsavgiften (under 18 år, 70 år fyllda). Rätten att fiska med ett spö och ett bete gäller enligt lag också för dem som är befriade från fiskevårdsavgiften, och eventuella tilläggstillstånd ska lösas separat hos fiskerättsinnehavaren.

Kom ihåg att allmänna fiskerättigheter inte kan begränsas utan beslut om fiskebegränsning

Det är också viktigt att komma ihåg att fiskerättsinnehavaren genom sin tillståndspraxis inte kan begränsa de allmänna fiskerättigheterna, till exempel genom att fastställa ett maximalt antal spön per båtlag på ett sådant sätt att begränsningen även gäller fiske med fiskevårdsavgiften.

Exempelvis: ”På det gemensamma tillståndsområdet är spöbegränsningen 10 spön per båtlag, vilket innebär att man från båten får fiska med högst tio spön. Begränsningen omfattar både fiske med spöfisketillstånd och med fiskevårdsavgiften.”

En sådan formulering skulle inskränka de allmänna fiskerättigheterna, eftersom det – om det finns fler än tio personer i båten – inte skulle vara möjligt för alla att fiska med stöd av fiskevårdsavgiften. Tillståndsvillkor i spöfisketillstånd som begränsar allmänna fiskerättigheter kräver alltid ett särskilt begränsningsbeslut från NTM-centralen (från början av 2026 livskraftscentralen).

De ovan nämnda villkoren tar inte ställning till specialfrågor såsom användning av dubbla beten. Oavsett detta ligger ansvaret för att tillståndsvillkoren är tydliga hos fiskerättsinnehavaren. Villkoren ska utformas så att de är begripliga för fiskerättsinnehavaren själv, för fiskaren och för fiskeövervakaren.

Artikeln har publicerats i Fiskeritidskrift 4/2025. Beställ Fiskeritidskrift för Finland här. I vår prenumeration ingår även digitala läsrättigheter samt vårt digitala tidningsarkiv. Du kan även prenumerera på Fiskeritidskrift enbart digitalt, eller köpa digitala lösnummer, det gör du här.

Text: Anne Mäkelä, Centralförbundet för Fiskerihushållning
Foto: Malin Lönnroth, Centralförbundet för Fiskerihushållning