En röd stuga och eget potatisland? Eller strandbastu och blånande fjärdar? Finlands fastighetsförmedlare vet vad vi finländare drömmer om – och jag vill veta huruvida vattenägande ingår i drömbilden.
Jag har pratat med tre fastighetsförmedlare runt om i Finland för att höra mig för vad finländarna drömmer om då de letar efter ett hem eller fritidsbostad och huruvida vattenägandet spelar någon roll vid fastighetsköp. Hur väl känner fastighetsägare och blivande fastighetsägare till olika aspekter av
vattenägande? Påverkar andelar i samfällda vatten fastighetens värde?
Det gäller att ha koll på juridiken
En fastighetsförmedlare försöker hitta lägenheter och fastigheter som uppfyller köparnas drömmar, men det
gäller även för förmedlaren att hålla köparna stadigt på jorden och ha koll på juridiken. Det framgår snabbt då jag träffar fastighetsförmedlare Sara Karlsson i Borgå. Karlsson har jobbat som fastighetsförmedlare i fyra år, men har en 20 år lång erfarenhet från bankvärlden bakom sig. – Inledningsvis jobbade jag med marknadsföring på lokalbanken i Borgå, men efter en moderskapsledighet kände jag att det var dags för nya utmaningar. Jag läste mig till auktoriserad fastighetsförmedlare och började jobba på bankens fastighetsförmedling. Numera jobbar jag på en fristående förmedlingsbyrå.
Att avlägga fastighetsförmedlarexamen handlar mycket om att läsa in sig på juridiken kring fastighetsköp och fastigheter, berättar Karlsson. Bland köpare och säljare finns kunder av alla de slag. Det finns de som är mycket medvetna om alla aspekter av ägande och de som inte är så insatta. – Jag har kunder som då
de ska sälja sina fastigheter kan bli förvånade då de inser att de faktiskt har ägt andelar i samfällda vatten under alla år. Sedan finns det de som är väl medvetna om sina vattenandelar och kanske väljer att inte sälja dem vidare med fastigheten till salu, utan håller kvar vattenandelarna i sin egen eller släktens ägo, berättar Karlsson.
Tillandningsfrågor på tapeten i Östnyland
– I den östnyländska skärgården är tillandningar något vi fastighetsförmedlare stöter på och får förklara
för våra kunder, berättar Karlsson. I fråga om tillandningar brukar Karlsson öppna upp för sina kunder vad
som enligt lag gäller. Att fastighetsägaren har rätt att ansöka om inlösning av tillandningen som ligger vid
den egna fastigheten. Och att även den som äger tillandningen, till exempel delägarlaget, kan ansöka om
förrättning så att fastigheten förpliktas att lösa in tillandningen. – I bägge fall är det ändå skäl att komma
ihåg realismen då vi pratar om inlösensummorna, säger Karlsson. Men hur är det, ger vattenägande ett mervärde som kan räknas i hård valuta? Karlsson berättar att det i Borgåtrakten sällan kommer privata vatten till salu.
Vad kommer till fastigheter med andelar i samfällda vatten dyker dylika objekt regelbundet upp. Men här i
Östnyland är det fråga om splittrade små vatten med små ägoandelar och de tillför nog inget ekonomiskt
mervärde vid köpet, konstaterar Karlsson. – För yrkesfiskare kan det vara viktigt med egna andelar, men i övrigt har nog inte vattendelägandet väckt större intresse hos mina kunder.
Hur man markerar vattenägo i annonser?
Jag klickar in mig på nätsidan Oikotie. En nätsida bekant för de flesta som någon gång gått omkring och
funderat på fastighetsköp. Bland snabbvalen är det möjligt att bland sökkriterierna kryssa för ”oikeus vesialueisiin”, det vill säga rätt till vattenområden. Bland egnahemshusen är det 282 objekt som motsvarar mina sökkriterier, bland fritidshusen 141 objekt. Då jag noggrannare kollar in vad rätt till vattenområde betyder, blir det mer luddigt. I vissa försäljningsannonser står det klart och tydligt att det till exempel är fråga om en andel i ett samfällt vattenområde. I andra fall kan det vara fråga om rätt till båtplats. Men i majoriteten
av fallen förblir betydelsen oklar. Jag antar att det enda som gäller i dessa fall är att lyfta på luren och ringa
förmedlaren i fråga.
Sara Karlsson berättar att hon och de företag hon jobbat för är och har varit noggranna med att redan i
annonsen klart och tydligt skriva ut vad det är som gäller. Kunden har rätt till all information. Gäller det exempelvis andel i samfällt vatten, ska detta meddelas i annonsen.
Den fiskande fastighetsförmedlaren
Finland är ett stort land. För att få perspektiv från Insjöfinland ringer jag upp fastighetsförmedlare Heli
Nikula. Hon går på sociala media under namnet Kalastava kiinteistönvälittäjä – den fiskande fastighetsförmedlaren, så jag tänker mig att hon kunde vara rätt person att svara på om människor uttryckligen söker fastigheter med vattenägo för att de ser ett mervärde i att ha tillgång till fiskevatten.
Nikula har Tammerfors med omnejd som arbetsfält och har jobbat med fastighetsförmedling sedan 2007.
– Nej, vattenägandet spelar nog ingen större roll då vi säljer fastigheter, berättar Nikula. – För många av våra
kunder verkar begreppet med andelar i samfällda vatten vara rätt så obekant. Nikula berättar att hon oftare
får frågor om vad det kan tänkas kosta den potentiella kunden när det står att det finns andel i samfällt vatten, än att kunden ser vattnen som en direkt tillgång. Nikula, som även hon är en auktoriserad fastighetsförmedlare, säger att man som fastighetsförmedlare utanför Ring 3:an i ett vattenrikt land som Finland inte kan undgå att stöta på vattenägande i en form eller annan, men att vattenägandet i dagens läge inte kan ses som en tillgång som kan värderas i rena pengar
St:Michel är mekka för stugägare
Finländarna är som bekant ett stugfolk. Före coronan rubricerades det ändå att intresset för sommarstugor avtagit, samtidigt som kraven på stugornas utrustningskrav stigit. Sedan kom coronapandemin och
allt ställdes på sin ända. Sommarstugorna började gå åt som smör i solsken. Vad är läget nu? Jag ringer upp
fastighetsförmedlare Matti Perälä som jobbar i S:t Michel. S:t Michel är Finlands stugrikaste kommun.
– För de som köper stugor här i våra trakter är vatten ett viktigt kriterium säger Perälä. Så kallade ”torrmarksstugor” är svårsålda. Men, betonar Perälä, med vatten avses egen strand, att äga andelar i samfällda vatten är irrelevant för de flesta. – Jag fiskar själv och vattenägande är därför bekant för mig. Då man läser till auktoriserad fastighetsförmedlare tas saker så som tillandningar och rätt till båtplats noggrant upp, medan andelar i samfällda vatten som begrepp kan förbli mer luddiga, tror Perälä att är orsaken till att det är en så stor variation i hur fastighetsförmedlare anger vattenägo i sina annonser.
Perälä berättar att stugförsäljningen i år gått ner med nästan 50 procent i S:t Michel. Perälä tror att det
här dels beror på att marknaden är mättad efter några intensiva köpår, dels är marknadsläget osäkert nu.
Perälä efterlyser bättre information från delägarlagens håll. Då det kommer till tillandningar är det ofta
svårt att hitta vattenägarna och även prissättningen är knepig. Och som ivrig fritidsfiskare önskar Perälä att
delägarlagen skulle aktivera sig på nätet. – Lättillgänglig information skulle ge ett mervärde för delägarlagen
i form av fler sålda fisketillstånd.
Globala trender
Avslutningsvis. Coronan satte fart på fastighetsförmedlingen, något som bekräftats av förmedlare Perälä
i St:Michel. Karlsson berättar i sin tur att coronan ändrade människornas krav på de hus de ville köpa. I Östnyland har vi sett en boom i Sibbo, men även Borgå. Inflyttningen har varit stor och fastighetsförmedlarna har fått jobba långa dagar. Folk har nu letat efter hus med fler än tre sovrum. Distansjobbstrenden som
coronapandemin medförde har ändrat på mycket.
Nu står vi inför en ny situation igen. Energikrisen tvingar människorna att på nytt tänka om. På min fråga om trenden med hushållens större självhushållningsgrad kan börja ses på fastighetsmarknaden svarar
Karlsson så här: – Nej, inte ännu i alla fall. Även Perälä säger samma sak. – Det pratas mycket om självhushållning men ännu är det mer vackra ord än verklighet.
Tiden får utvisa hur fastighetsmarknaden utvecklar sig. Vattenägande verkar inom fastighetsförmedlingen
i det stora hela vara ett rätt så okänt begrepp och en andel i samfällda vatten ses inte som något som direkt
ger ett tilläggsvärde. En sak är alltså säker – att göra vattenägandet mer känt kräver ännu mycket arbete av
fiskerirådgivningen.
Artikeln har publicerats i Fiskeritidskrift för Finland 4/2022.
Text: Malin Lönnroth/ Centralförbundet för Fiskerihushållning
Foto: Shutterstock
