Centralförbundet för Fiskerihushållning vill påminna kandidaterna i EU-valet och de kommande Europaparlamentarikerna över vikten att ombesörja för den finländska fiskerihushållningen. Under perioden som nu avslutas har det inte suttit en endaste finländare i det fiskeriutskott som avhandlar EU:s fiskefrågor.
Europaparlamentet har stor påverkansmöjlighet på lagstiftning gällande fiskerinäringen. Förutom den gemensamma fiskeripolitiken i Europa, påverkas fiskerinäringen även av lagstiftning som berör handel, livsmedelssäkerhet, arbetskraft och miljö.
Av fisken som äts i Finland är endast 34 % av inhemskt ursprung (2022). På EU-nivå är självförsörjningsgraden för fisk 38 % (2021), det vill säga det finns ännu mycket att utveckla gällande EU:s fiskproduktion, säger verksamhetsledare Vesa Karttunen från Centralförbundet för Fiskerihushållning.
I Europaparlamentet avhandlas fiskerifrågor i fiskeriutskottet, där det under den avslutande mandatperioden inte fanns någon finländsk medlem eller suppleant. Oavsett utskottsmedlemskap hoppas Centralförbundet för Fiskerihushållning att de kommande Europaparlamentarikerna bekantar sig med Programmet för främjande av inhemsk fisk som godkändes 2021, samt deltar och påverkar i beslutsfattande för att främja målen som ställts upp i programmet.
Centralförbundet för Fiskerihushållning listar tre viktiga saker som de kommande Europaparlamentarikerna behöver komma ihåg för att kunna trygga det finländska fisket och försörjningsberedskapen.
1. Minskning av skador orsakade av sälar
Vi önskar att våra Europaparlamentariker tar ett aktivt grepp om vårt största problem inom kustfisket, nämligen att minska skadorna som orsakas av sälar. Ett av de största hindren för att reglera sälpopulationen är förbudet mot handel med sälprodukter, som grundar sig på Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1007/2009. Vi anser att det är nödvändigt att upphäva förordningen eller att få ett nationellt undantag för att trygga framtiden för vårt kustfiske.
2. Planering av fiskerinäringens nästa strukturstödsperiod
Europaparlamentarikerna kommer att delta i planeringen av den nästa strukturstödsperioden för fiskerinäringen, som inleds år 2028. Då man förnyar strukturstödsbestämmelserna för fiskerinäringen bör våra nationella särdrag beaktas, såsom vinterfiske från is och insjöfiske.
3. Förbättring av förutsättningarna för fiskodling
Det snabbaste sättet att öka andelen inhemsk fisk som konsumeras i Finland och samtidigt förbättra försörjningsberedskapen, skulle vara att ersätta den norska odlade laxen med regnbåge odlad i Finland. Centralförbundet utmanar Europaparlamentarikerna att förbättra förutsättningarna för fiskodling i EU, så att EU:s fiskodling kan konkurrera på lika villkor med den norska odlade laxen.
Tilläggsuppgifter om fiske och EU-valet:
Verksamhetsledare Vesa Karttunen
Centralförbundet för Fiskerihushållning
tel. 050 3850 875
Bild: Shutterstock
