Brist på pengar hotar de nya fiskeriområdena

Nästa år ska 118 fiskeriområden, grundade enligt lagen om fiske, inleda sin verksamhet. Det är tänkt att de nya fiskeriområdena ska lösa problemen med bland annat fiskeövervakning och yrkesfiskets tillgång till fiskevatten. Centralförbundet för Fiskerihushållnings verksamhetsledare Vesa Karttunen lyfte idag i sitt anförande på Lapplands Fiskerihushållningscentrals årsmöte upp den allvarliga bristen i hur fiskeriområdena ska finansieras.

Det olösta problemet vad gäller fiskeriområdena är startfinansieringen. En finansieringsarbetsgrupp, tillsatt av Jord- och skogsbruksministeriet, håller som bäst på att få sin utredning klar. Arbetsgruppen konstaterar att den finansiering som är reserverad för fiskeriområdena, inte kommer att räcka till att sköta de lagstadgade uppgifterna. Situationen hjälps inte heller upp av att det hela tiden flyter in mindre pengar i form av fiskevårdsavgifter, då 65 år fyllda är befriade från fiskevårdsavgiften. Trots att fiskevårdsavgiften höjdes i år, har det hittills inte flutit in mer pengar.

Karttunen säger att man måste trygga uppkörningen av de nya lagstadgade fiskeriområdena med tillräcklig finansiering. Det här kan genomföras genom att man i nästa års statsbudget reserverar ett tillräckligt stort tilläggsanslag, som är oberoende av influtna fiskevårdsavgifter.

Tilläggsuppgifter ges av
Verksamhetsledare Vesa Karttunen, Centralförbundet för Fiskerihushållnings, tel. 050 3850 875