Ålkistan i Vääksynjoki fångar in ål som håller på att inleda sin vandring från Vesijärvi ner längs Kymmene älv mot havet. De infångade ålarna märks och transporteras till Kymmene älvs mynning i Abborforsviken för att fortsätta sin lekvandring mot Sargassohavet. Verksamheten upprätthålls av Naturresursinstitutet.
Det råder full aktivitet vid ålkistan i Vääksynjoki i maj. Fångstutrustningen, som byggdes av Vesijärvi fiskeområde år 2014, används från maj till oktober. Genom kistan underlättas lekvandringen för cirka 200 – 300 ålar per säsong. Under toppår kan upp till 700 ålar passera genom kistan och få hjälp att tryggt fortsätta sin vandring mot Sargassohavet i Atlanten.
Många hinder på vägen
– Ålen är en akut hotad fiskart, och för att underlätta dess vandring har sådana här lösningar utvecklats. Om Vesijärvis ålar inte skulle fångas in i det här skedet, är det mycket troligt att de inte skulle överleva tills de når havet, konstaterar forskaren Jani Helminen från Naturresursinstitutet.
I Kymmene älv står åtta vattenkraftverk jämte turbiner i vägen för en trygg nedvandring.
I Finland inträffar ålarnas vandringstopp i slutet av våren. De största mängderna vandrande ål observeras vanligtvis i maj och juni. Vandringen kan vara mycket aktiv. Helminen berättar att nästan 200 ålar fångades vid Vääksynjoki under en enda dag i maj.
Ålen i Vesijärvi
Vesijärvi i Lahtis har naturligt varit en betydande ålsjö innan Kymmene älv dämdes upp. Det finns skriftliga uppgifter om ål i Vesijärvi och Vääksynjoki så långt tillbaka som på 1500-talet.
– Som en näringsrik och fiskrik sjö utgör Lahtis Vesijärvi fortfarande en utmärkt livsmiljö för ålen. Vandringsålarna från Vesijärvi är stora och starka. De största individerna har vägt över 3 kilo, berättar Helminen.
Den stora storleken kan vara till fördel under den långa lekvandringen, eftersom resan till Sargassohavet sträcker sig cirka 6 000 kilometer.
Som en långlivad fiskart ger sig ålen vanligtvis ut på vandring från Vesijärvi vid en ålder av 20–30 år. Vissa individer kan leva i våra vatten i upp till 40 år innan de når könsmognad. De ålar som nu fångas kan alltså härstamma från utplanteringar gjorda på 1980- eller 90-talet.
Nu för tiden är alla ålar ovanför Kymmene älvs dammar och i Vesijärvi utplanterade. Det har utplanterats mycket ål i Vesijärvi under åren. De största utplanteringarna genomfördes på 1960- och 70-talen. Enligt Vesijärvistiftelsen började regelbundna utplanteringar göras år 2006. Nu för tiden utplanteras cirka 10 000 ålyngel i Vesijärvi varje år.
Ålkistan ger forskningsdata om ålen
Ålkistan nyttjas i forskningssyfte och med hjälp av den kan man samla information om ålens vandring från de finska vattnen till Atlanten.
Efter nästan tio års verksamhet har ålkistan gett goda resultat. Naturresursinstitutet har konstaterat att de ålar som planterats i Vesijärvi och sedan flyttats till havet i vandringsskedet klarar av att i Östersjön inleda vandringen mot Sargassohavet, och att utplanterade ålar klarar vandringen lika bra som sina vilda artfränder.
Forskning visar dock att endast en hjälpanordning och utplanteringar inte räddar ålbeståndet.
– I fallet med ål pratar vi om ett enda bestånd som omfattar alla europeiska ålar. Beståndet har minskat kraftigt och mängden glasål som når den europeiska kusten är under en hundradel av vad den var på 1960- och 1970-talen. Varje år når allt färre yngel de europeiska kusterna, inklusive Finland, säger Helminen
Samarbete med kommersiella fiskare
För närvarande pågår ett projekt vid Vesijärvi där Vesijärvisäätiö betalar kommersiella fiskare för att fånga och flytta vandringsålar till havet. Naturresursinstitutet deltar och får värdefull forskningsdata genom att räkna och mäta de infångade fiskarna. Skulle ryssjefångst kunna vara en metod även i andra ålvatten?
– Ryssjefångst har gett goda resultat och det kan också vara en betydligt billigare metod än att bygga ålkistor eller fiskvägar. En utmaning med fångsten är naturligtvis att ålen som direkt fångas från sjön inte alltid är en vandringsål. Dessutom kan inte vem som helst fiska, utan det krävs noggranna avtal om detta”, förklarar Helminen.
Nya objekt och mer resurser för skyddsarbete
I Finland är några av de främsta objekten för ålskyddsarbete och -forskning Kymmene älv och Kumo älvs avrinningsområden samt Lojo sjö. Alla dessa är kända ålområden där hundratusentals, till och med miljontals glasålyngel har utplanterats under årens lopp.
Hur kan man skapa en trygg vandringsväg för ålen på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt? Ålskyddsarbetet bör fokuseras där nyttan är störst, det vill säga i vattendragen där arten förekommer tätast. Det finns fortfarande mycket arbete att göra för att bevara ålen i dess naturliga utbredningsområde i Finland. De kommande åren kommer att visa vilken riktning vårt ålskyddsarbete tar.
Artikeln har publicerats i Fiskeritidskrift 3/2023.
Text Tomi Räsänen, Centralförbundet för Fiskerihushållning
Foto Heidi Moisio, Centralförbundet för Fiskerihushållning
Beställ Fiskeritidskrift för Finland här
