Att torsken på Åland fortsättningsvis är i god kondition trots att artfränderna i södra Östersjön har det kämpigt är något av ett mysterium. Salthalten på Åland borde vara för låg för reproduktion, ändå påträffas lekmogen fisk. Nu försöker forskarna lösa torskmysteriet.
Torsken i Östersjön förvaltas idag som två bestånd, ett väster om Bornholm och ett öster om. På grund av rapporter om stora nergångar av det östra beståndet infördes ett förbud mot riktat fiske 2020. Detta förbud har fortsatt under åren 2021 och 2022. Trots de stora nergångarna i södra Östersjön (det östra beståndet) rapporterades det att torsken i de finska vattnen söder om Åland (Ålands hav) var i god kondition och ett småskaligt fiske med nät hade goda fångster. Orsakerna till att det är skillnader mellan de olika områden är ännu okänd.
Under 2020 startades ett projekt med Ålands landskapsregering, Finlands naturresursinstitut (LUKE) och lokala fiskare för att samla in prover och data för att försöka svara på dessa frågor. Fisket sker med nät
och fångsten registreras samt provtas vid landning i hamnen. Projektet samlar in data om torskens längd,
vikt, kondition, mängd, lekstatus, föda och förekomst av levermask (Contracaecum sp.). Olika organ, som
magsäcken, levern och otoliter (hörselstenar), tas till vara för vidare analyser. Information från kommersiellt fiske i området under tidigare år kommer även att användas för att få mera information om mängden
torsk i området.
Torskarna är i god kondition
Resultaten från 2020 och 2021 visar att majoriteten av de fångade individerna var mellan 50–70 cm långa.
Från längden och den rensade vikten räknar man ut ett konditionsindex som sedan används vid analyser och
Att torsken på Åland fortsättningsvis är i god kondition trots att artfränderna i södra Östersjön har det kämpigt är något av ett mysterium. Salthalten på Åland borde vara för låg för reproduktion, ändå påträffas lekmogen fisk. Nu försöker forskarna lösa torskmysteriet.
Torsken runt Åland är i god kondition i jämförelser med torsken i södra Östersjön. En till skillnad är att torsken runt Åland håller god kondition även om infektionen av levermaskar ökar i motsats till vad
som har observerats i södra Östersjön.
Under projektet har det även fångats en del stora individer som varit över 120 cm långa. I maj 2022 rapporterades det även in en ny rekordfisk till rekordfiskeregistret. I skrivande stund inväntas beslut från
nämnden. Torsken var 141 cm lång med en rensad vikt på 29,55 kg, matematiskt omvandlat motsvarar det en
totalvikt på 34,57. Fisken var enligt fiskaren en hane.
Enligt finska rekordfiskeregistret kommer det tidigare rekordet för torsk också från Åland. Den fångades 2016
på nät och vägde 26,09 kg. Maginnehållet hos torskarna vägdes och analyserades för att artbestämmas. Resultaten var liknande för båda åren där skorv (Saduria entomon) var vanligast och mysider samt strömming och vassbuk efter den. Förhållandet varierade lite över olika årstider. Resultaten tyder på att torsken har god tillgång på föda och detta är en teori till varför torskarna runt Åland har god kondition och klarar av infektioner från levermaskar bättre än i södra Östersjön.
Levern från torskarna som fångas under projektet har analyserats och infektionen har bedömts genom
att man räknar levermaskar på levern. I torsken runt Åland är förekomsten av levermask lägre än i södra
Östersjön. Konditionen på torskarna sjunker inte heller när infektionerna blir kraftigare vilket har observerats i södra Östersjön.
Leker torsken i eller i närheten av Ålands hav?
Från fiskare (åländska och svenska) kommer det rapporter om att merparten av den torsk som fångas under
sommaren är lekmogen och det ger teorier om att det förekommer ett lokalt lekbestånd i Ålands hav. Detta
har från forskarhåll ansetts orimligt eftersom torsken i södra Östersjön behöver en salthalt på 11 promille för
att leken ska lyckas. I djupet av Ålands hav är salthalten endast 7–8 promille. Sveriges lantbruksuniversitet
(SLU) och Göteborgs universitet gjorde en genetisk analys av torsk från olika områden i Östersjön (Genetisk undersökning av torsk från Ålands hav, 2015). Resultaten visade att det finns små genetiska skillnader
till torsk som är lekmogen i Ålands hav. Det tyder på att torsken i Ålands hav kan vara genetiskt skild från det
så kallade östra beståndet som leker i södra Östersjön, även om skillnaderna är små.
För att undersöka ursprunget på torskarna runt Åland samlas otoliter in från fångade individer. Dessa
kommer att analyseras i samarbete med SLU för att åldersbestämma och kunna räkna tillväxten på fiskarna
men också för att med kemiska analyser försöka spåra ursprunget på dessa individer, det vill säga var de är
födda. Detta arbete är pågående.
Kemiska analyser av otoliter har tidigare använts för att bestämma kläckningsområden för andra fiskarter
och om detta lyckas för torsken skulle det indirekt visa deras kläckningsområde och ge väsentlig information om deras ursprung. Torsken har visat sig ha ett starkt homing-beteende, där lekmogen fisk återvänder
till den plats där den själv kläckts. Påvisas det att torskarna runt Åland har kläckts i närheten kan homing beteendet stärka teorierna om ett lokalt lekbestånd.
Viktigt med fortsatt datainsamling
Sammanfattningsvis kan man säga att det kvarstår ännu flera väsentliga frågetecken kring torsken runt
Åland. Det vi kan konstatera så här långt är att torskarna som fångats i området har en god kondition samt
födotillgång och infektionerna av levermask påverkar inte deras hälsa lika negativt som det gör i södra Östersjön. Ett småskaligt fiske har historiskt haft och har idag goda fångster med även rekordstora individer.
En slutsats är också vikten av datainsamling för att nå dessa resultat och för att kunna göra framtida upptäckter om detta fenomen som är torsken i våra vatten. En spännande säsong pågår fortfarande detta år och förhoppningsvis får vi svar på ytterligare frågor kring torskens ursprung och reproduktion. Om torsken i
Ålands hav utgör ett lokalt reproducerande bestånd så är det fråga om en unik anpassning till den låga salthalten. Det skulle betyda att en separat förvaltning behövs för ett fortsatt hållbart fiske. Med förhoppningar om ett framtida hållbart torskbestånd och ett hållbart småskaligt fiske i Ålands hav!
Text: Linda Sundström, Ålands landskapsregering
Foton: Ålands landskapsregering
Artikeln har ursprungligen publicerats i Fiskeritidskrift för Finland 3/2022
