I södra Savolax har man under en kort tid fått till stånd flera stora delägarlag. Samtidigt har man kunnat skapa goda fiskemöjligheter, utvecklat fisketillståndssystemen och delägarlagens elektroniska tjänster. Alla inblandade har varit mer än nöjda.
tt splittrat vattenägande försvårar ordnandet av fisket och fiskevård runt om i Finland. I södra Savolax har vattenägarna och fiskeriområdena varit välvilligt inställda till sammanslagningar och under de senaste 10 åren har man fått till stånd mer sammanslagningar här än i resten av Finland sammanlagt.
I södra Savolax har man de senaste 10 åren skapat cirka 30 stora delägarlag, vars sammanlagda vattenarel uppgår till cirka 200 000 hektar. De nya delägarlagen är i medeltal 6 000 hektar stora, då de ännu i början av 2000-talet var bara 250 hektar. Förändringen är enorm. I den största sammanslagningsprocessen gick
60 delägarlag samman för att bättre kunna utveckla fisket och över 1 000 mindre delägarlag är ett minne
blott.
En god ekonomi lägger grunden för all verksamhet
Norra Savolax NTM-central genomförde sommaren 2022 en enkät riktad till de nya delägarlagen och sammanlagt fick de 17 svar, motsvarande 120 000 hektar vatten. I det följande ska vi bena igenom resultaten
från enkäten.
De stora delägarlagen har en modern verksamhet och en ekonomi som står på stadig grund. De större
delägarlagen har årliga inkomster på över 40 000 euro, varav fiskeintäkternas andel är cirka 20 000 euro.
Största utgiftsposterna är fiskutsättningar och olika projekt. Man använder också mer pengar än tidigare
på fiskeövervakning.
De stora delägarlagen avkastar cirka 1–4 euro per hektar, varav 20–70 procent kommer från fisketillståndsintäkter och resten består av övriga intäkter, så som ägarersättningar och saimenvikar-ersättningar. I medeltal avkastar ägarersättningarna och fisketillståndsintäkterna cirka 2 euro per hektar. De saimenvikaravtal som delägarlagen ingått kan på sina håll höja intäkterna till fyra euro per hektar.
Nöjda vattenägare och fiskare
I södra Savolax har man via olika projekt gjort delägarlagssammanslagningar sedan 2013. De som svarade på
enkäten konstaterade att det varit viktigt med projektpengar och att sammanslagningarna lyckats bra eller
mycket bra (medeltal 4,2, skala 0–5). Anmärkningsvärt är att det inte inkom någon negativ respons överhuvudtaget. Projektpersonalens insats utvärderades som viktig i att projekten roddes lyckat i hamn.
En respondent uttryckte fördelarna med sammanslagningarna så här: ”Utgifterna är de samma som i ett
litet delägarlag. Nu har vi kunnat satsa på vatten- och fiskevård. Alla har varit nöjda och delägarlaget uppmuntrar till fiske”.
Fiskeribiolog Teemu Hentinen på Norra Savolax NTM-central berättar att det är mycket viktigt med
öppen och ärlig kommunikation, både då man inleder sammanslagningsprocesserna och under processens
gång. ”Delägarnas gemensamma rädsla är huruvida det egna ägandet förändras på något sätt. Människorna tänker ofta på saken ur sin egen synvinkel, som individ. I ett större gäng breddas sedan tankesättet, man tänker ur delägarlagsperspektiv, eller till och med större”, konstaterar Hentinen.
Alla fiskare drar nytta av större delägarlag
I den här enkäten frågades inte om tillstånd för kommersiellt fiske, men Hentinen har en känsla att delägarlagen funderat på alla tillståndsfrågor, inklusive tillstånd för kommersiellt fiske, redan i samband med
sammanslagningsprocessen. Till exempel Keski-Puula delägarlag, omfattande 19 000 hektar, beviljar tre tråltillstånd. Då delägarlaget är större behöver inte trålaren komma så att säga fast i de egna stränderna och det är lättare att acceptera fisket. Större delägarlag kan tänka i större banor, så som hur man ska trygga tillgången på inhemsk fisk.
Fiskarna och vattenägarna har varit mycket nöjda med de nya delägarlagens verksamhet och möjligheter
att främja fiske (medeltal 4,4, skala 0–5). Alla nya delägarlag har internetsidor, och fisketillståndskartor vid
försäljningsställena och på nätet. I mindre delägarlag har inget av detta varit möjligt och ur fiskarens synvinkel har det varit svårt att få information om delägarlagsverksamheten och tillståndsförsäljningen
Mer pengar till fiskeövervakningen
De nya stora delägarlagen har också mer pengar att använda till fiskeövervakning. Så som med fisketillstånden har man ofta kommit överens om fiskeövervakningen redan i samband med sammanslagningsprocessen. Man har sonderat intresset att fungera som fiskeövervakningen bland delägarna och de som varit intresserade har kunnat gå på fiskeövervakningskurs och avlägga prov. Till exempel i Kyyvesi hade man tidigare bara en fiskeövervakare, nu har man sex.
Möjligt att genomföra större projekt
I enkäten frågade man också om delägarlagen har sökt projektfinansiering. Variationen är stor, men tills vidare har de flesta inte ansökt om projektfinansiering. Skillnaden mellan små och stora delägarlag är ändå
markant. Enligt Hentinen har flera stora delägarlag flitigt ansökt om pengar från NTM-centralen, såväl från
miljösidan som fisksidan. Däremot har det inte inkommit ansökningar från små delägarlag.
Å andra sidan kan stora delägarlag ha så gott om egna pengar att de kan genomföra projekt på egen hand.
I södra Savolax har delägarlagen bland annat byggt båtramper till glädje för båtfolket och fiskare. Pohjois-Haukivesi delägarlag har till och med skaffat tre ismaskiner som de har placerat ut på olika håll i delägarlaget för fiskarna att använda.
Riksdagsval på kommande, är du redo?
Splittrade, små vattenområden och en åldrande ägarstruktur är utmaningar för delägarlagsverksamheten.
Ekonomiskt stöd till sammanslagning av delägarlag skulle erbjuda en lösning på bägge problemen. Så här
inför riksdagsvalet är det viktigt att vi alla aktivt för fram frågor gällande vattenägo och vattnens tillstånd
och hur vi kan tackla dessa utmaningar.
Centralförbundet för Fiskerihushållning har gjort upp ett fiskerihushållningsprogram inför riksdagsvalet
våren 2023. Programmet innehåller tre målsättningar viktiga för den finländska fiskerihushållningen: fortsättning på programmet för främjande av inhemsk fisk, förbättring av delägarlagens verksamhetsförutsättningar och sist men inte minst, en utvidgning av gruppen som erlägger fiskevårdsavgift.
Läs mer om ämnet: https://kalastusetelasavo.fi/
Artikeln har publicerats i Fiskeritidskrift 1/2023.
Text Tapio Gustafsson, Centralförbundet för Fiskerihushållning
Foto Tapio Gustafsson, Centralförbundet för Fiskerihushållning
Beställ Fiskeritidskrift för Finland här
