ARTIKKELI

Riksdagsvalet närmar sig – vi behöver målsättningar gällande fiskerihushållningen i valprogrammen  

Centralförbundet för Fiskerihushållning har gjort upp ett fiskerihushållningsprogram inför riksdagsvalet våren 2023. Programmet innehåller tre målsättningar viktiga för den finländska fiskerihushållningen: fortsättning på programmet för främjande av inhemsk fisk, förbättring av delägarlagens verksamhetsförutsättningar och sist men inte minst, en utvidgning av gruppen som erlägger fiskevårdsavgift. Målsättningarna behöver ingå i såväl partiernas valprogram samt i följande regeringsprogram.   

Fortsättning på programmet för främjande av inhemsk fisk  

Av den fisk som äts i Finland är endast en femtedel inhemsk. År 2021 var fiskerihushållningens bytesbalans 276 miljoner euro på minus. Programmet för främjande av inhemsk fisk har ambitiösa målsättningar, men programmet är ännu i sin linda. De stigande fiskpriserna som en följd av kriget i Ukraina försvårar genomförandet, men främjandeprogrammet för inhemsk fisk bör definitivt fortsätta under nästa regeringsperiod. Detta är antagligen även något som har ett brett stöd bland olika partier. 

Förbättring av delägarlagens verksamhetsförutsättningar  

En annan målsättning gäller grundenheten för vattenägande och vård av fiskevattnen, det vill säga delägarlagen. Delägarlagsverksamheten måste på många håll effektiveras. Det finns ett tydligt behov av att revidera lagen om samfälligheter för att motsvara kraven i dagens samhälle. Verksamheten håller på många håll på att tyna bort på grund av både små ägarenheter som försvårar ordnandet av fiske, och på grund av en åldrande ägarstruktur där det är svårt att aktivera nya delägare med i verksamheten. Att från statligt håll ekonomiskt stöda sammanslagningen av delägarlag till större enheter, skulle erbjuda en lösning på bägge problemen.   

Även 65 år fyllda bör betala fiskevårdsavgift eller åldersgränsen höjas till 70 år  

Den tredje målsättningen gäller fiskevårdsavgiften.  Av de som fiskar har cirka en fjärdedel fyllt 65 år och på grund av den finländska befolkningens åldersstruktur är andelen dessutom växande. Fiskerihushållningens finansieringsgrund och samtidigt grunden för vården och upprätthållandet av fiskevattnen, bygger på fiskevårdsavgiften. Systemet håller nu på att vittra sönder på grund av att 65 år fyllda fiskare är befriade från att avlägga fiskevårdsavgiften. I ett allt tuffare finansieringsläge är det inte skäligt att befria fiskare från att betala fiskevårdsavgiften utgående från deras ålder. Även 65 år fyllda bör betala fiskevårdsavgift eller åldersgränsen höjas till 70 år. Att ta bort den övre åldersgränsen för fiskevårdsavgiften eller att höja den kräver ändå ett tydligt politiskt beslut. 

Läs Centralförbundet för Fiskerihushållnings fiskerihushållningsprogram för riksdagsvalet 2023 i sin helhet här.  

Texten bygger på Centralförbundet för Fiskerihushållnings verksamhetsledare Vesa Karttunens ledare i Suomen Kalastuslehti 6/2022