Search
Close this search box.

ARTIKKELI

Rasvanki-Virmasvesi delägarlag är en aktiv aktör

Rasvanki-Virmasvesi delägarlags ordförande Matti Kärkkäinen tillsammans med barnbarnet och fiskekompisen Aino

Rasvanki-Virmasvesi delägarlag i Norra Savolax kammade hem en delad andra plats i Centralförbundet för Fiskerihushållnings tävling om Finlands bästa delägarlag. Vi har träffat ordförande Matti Kärkkäinen som berättar vad delägarlaget jobbar med. Med på intervjun är barnbarnet och fiskekompisen Aino. Att aktivera unga med i delägarlagsverksamheten är viktigt för att trygga kontinuiteten, säger Matti.

Det är en vacker sommardag i juli då jag träffar Rasvanki-Virmasvesi delägarlags ordförande Matti Kärkkäinen. Vi träffas vid delägarlagets grillplats i Karttula.

– Bakom framgången ligger en sammanslagning av delägarlag, berättar Matti. Ett tiotal delägarlag deltog i sammanslagningsförhandlingarna. Slutligen sammanslogs sex delägarlag. Det här har resulterat i nästan 18 000 hektar samfällda vatten. Sammanslagningsprocessen leddes av en kommitté. Kommittén var behövlig, för det fanns många olika åsikter och synpukter. Det fanns de som var rädda, att nu tar man både vattnen och fiskarna. I varje delägarlag fanns det de som var för och emot. Det är viktigt att också inkludera skeptikerna i i förberedelsearbetet. Att bygga upp ett ömsesidigt förtroende är viktigt. Sammanslagningen gjordes med egen finansiering. Nu har det snart gått tre år sedan sammanslagningen.

Visst finns det saker man kunde ha gjort på annat sätt. Matti säger till exempel att man kunde ha byggt det nya på ett redan fungerande delägarlag i stället för att grunda ett helt nytt delägarlag. På så sätt kunde man ha undvikit byråkratin kring att lägga ner och grunda nytt.

Nu vet vi ändå att vi har fattat rätt beslut. Sammanslagningen har medfört positiva förändringar. Inga negativa röster hörs längre. För de projekt man har på gång, har det varit redigare att ordna med finansiering.

Skyddsprojekt och båtramper

I projektet Öringen tillbaka jobbar man för att möjliggöra naturlig fortplantning för öringen. Ifjol gjorde man romutsättningar vid sju strömställen och några platser restaurerades för yngelproduktion. I år jobbar man med fem objekt, där man har lagt ut rom och nykläckta yngel. Resultaten följs upp med elfiske.
Med projektmedel har man redan byggt ett tiotal båtramper jämte parkeringsplatser. Tanken bakom båtramperna är att förbättra vattnens bruksvärde.

Tillsammans med Syväniemi byaförening har man jobbat för att utveckla ett naturskyddsområde. För tillfället är tre små sjöar som utgör ett skyddsområde fredade från vattenfågeljakt under åren 2022–2027. Målsättningen är att få vattenfågelbestånden till en hållbar nivå och att skydda hotade fågelarter. Man har låtit bygga ett fågeltorn som blivit väldigt populärt. Genom slåtter av vattenväxter har man förbättrat livsmiljön för både fåglar och fisk.

För att väcka barns intresse för fisk har man ordnat fiskevenemang vid Autuaanlampi och grillplatsen där.

Verksamhet som genererar pengar

Delägarlagets ekonomi stärks av en naturnäringsdamm, i vilken man tidigare odlade gösyngel. För tillfället odlar man sik, för områdets gösbestånd är starka. Då man inte behöver köpa in fiskyngel, kan man använda pengarna till annat.

Delägarlaget har en egen not och några paunetter som man hyr ut till andra delägarlag för vårdfiske.

Uppmuntrar delägarlag till sammanslagningar

Tack vare sammanslagningar har man kunnat aktivera nytt folk, även om ännu fler aktiva alltid är välkomna med i verksamheten. För kontinuiteten skulle det vara viktigt att få yngre aktiverade. Sammanslagningen till en större helhet och samarbete med övriga aktörer inom fiske kommer förhoppningsvis att leda till att verksamheten blir mer lockande. Även andra naturvärden än bara fiske får numera mer synlighet i delägarlaget.

Matti uppmuntrar delägarlag till sammanslagningar för basfunktionernas skull, för samarbetets skull och för effektivare projektförvaltning. Projektfinansiärer samarbetar gärna med större enheter, då man vet att verksamheten vilar på bredare axlar. Projektverksamheten underlättas av en ekonomi i skick, där man har tillräckligt mycket egenfinansieringsandelar och klarar av att driva projekt fram till att utbetalning av projektstöd kan ske. Om kassan är tom, kan inga projekt genomföras. Matti vill i detta sammanhang passa på och rikta ett tack till NTM-centralen och de sakkunniga där för gott projektsamarbete.

Delägarlaget är en främmande fågel i byråkratin

Delägarlaget är en främmande fågel i samhällets olika skikt. Som ett exempel kan nämnas delägarlagets fisktransportvagn som i Trafi:s register är skriven på delägarlaget, medan besittning har behövts skrivas på en privatperson. Ett annat exempel är att delägarlaget enligt Lantmäteriverket inte har kunnat ges servitutsrätter, som ändå ofta skulle behövas då man bygger båtramper.

Mycket publicitet

Matti berättar att delägarlaget har fått gott om synlighet i lokal media. Delägarlaget har egna hemsidor som upprätthålls av delägarlagets sekreterare Timo Oranen. Nätsidorna är välbesökta och under sommaren kontaktas även delägarlaget så gott som dagligen per telefon.

Elektronisk tillståndsförsäljning

Delägarlaget säljer sina fisketillstånd via kalakortti.com och försäljningen via nätet är på uppgång. Man säljer också tillstånd via försäljningspunkter i bybutikerna i Suonenjoki, Tervo, Karttula och Syväniemi. Vid en av dessa försäljningspunkter har man haft i bruk en SumUp-betalterminal, med en och en halv procents försäljningskommission. Med denna har man kunnat undvika hanteringen av kontanter och därmed arbetsdryga steg. Intäkterna från tillståndsförsäljningen kommer in på delägalagets konto månatligen. Försöket har varit så lyckat att det framöver kommer att införskaffas dylika betalterminaler till alla tillståndsförsäljningspunkter, konstaterar Matti.

Artiklen har publicerats i Fiskeritidskrift för Finland 3/2022

Text och foto: Risto Vesa, Centralförbundet för Fiskerihushållning

Prenumerera på Fiskeritidskrift för Finland