ARTIKKELI

Timo Salmia – fiskeguide med många järn i elden

Fiskeguide Timo Salmia

Timo Salmia är fiskeguide och aktiv i Lovisa skärgårds fiskeriområdes styrelse. Han är en av fiskeriområdets fiskeövervakare och håller för tillfället på med att utarbeta en skarvplan för fiskeriområdet. Timo Salmia, som ursprungligen är diplomingenjör, sadlade om till fiskeguide i samband med finanskrisen 2008–2009.

Jag jobbade som konsult och i samband med finanskrisen var vi tusentals konsulter som blev utan jobb, mer eller mindre över en natt. – Jag tyckte efter en lång karriär i branschen att det var dags att blicka framåt och göra något helt annat. Så berättar Timo Salmia om sitt karriärbyte från diplomingenjör till fiskeguide. Salmia återvände till skolbänken och tog 2009 examen som fiskeguide från fiskeriskolan i Pargas, numera Livia. – Jag har haft fiske som hobby sedan jag var en liten pojke. Jag spenderade alla mina somrar i Ruovesi och fiskade i Tarjanne, berättar Salmia. Med tiden och kärleken har Insjöfinlands fiskevatten bytts ut till södra Finland och Finska viken.

Kombinerar fiskeguidning med stuguthyrning

Salmia är bosatt i Sibbo, men har sin fiskeguidningsverksamhet i Rönnäs, vid Pernåviken i Lovisa. – Då jag började min karriär fanns det ännu inte NTM-centralens fiskeguidetillstånd, utan jag hade tillstånd för fiskeguidning på Forsby gårds vatten. Numera har jag utöver tillstånd av Forsby gård även NTM-centralens fiskeguidetillstånd. Mitt fiskeguideföretag South Coast Fishing Adventures började samarbeta med Rönnäs semesterby och med åren fördjupades samarbetet. Då ägarna 2012 erbjöd mig att köpa deras affärsverksamhet blev jag även stuguthyrningsföretagare. Den biten av företaget driver jag under namnet Rönnäs Seaside Resort.

Företag som främsta kunder

Hur ser då en typisk kund ut? Salmia berättar att majoriteten av hans fiskeguidekunder är företag. Under ett år hinner Salmia ta ut 60–80 grupper. Det kan vara fråga om rekreationsdagar för personalen, eller så vill man hålla projektmöten med samarbetsparters till havs. – Men visst kommer det privatkunder också. Då är det ofta fråga om kompisgäng som är ute efter konkreta fisketips, eller som vill bekanta sig med senaste fisketekniker eller den nyaste elektroniken i branschen, säger Salmia.

I synnerhet på stuguthyrningssidan har utländska kunder tidigare varit väldigt viktiga. Coronan har gett uppsving i inrikesresorna, men Timo befarar att vi börjar se kulmen på inrikesresor nu då världen börjar öppnas upp igen. – Egentligen var det lite tursamt att en del av de stugor som används för uthyrningen bytte ägare ifjol och uthyrningskapaciteten minskade. I det osäkra världsläget är det svårt att förutspå vad framtiden för med sig och marknaden utvecklar sig, funderar Salmia.

Timo Salmias kundgrupp
Den största kundgruppen utgörs av företag. Det kan till exempel vara fråga om rekreationsdagar.
Foto: Timo Salmia

Fiskeövervakning

När fiskeövervakningsparagraferna förnyades i det första skedet av reformen av lagen om fiske år 2011 satte sig Salmia på skolbänken igen. Han gick en fiskeövervakningskurs och avlade fiskeövervakningsprovet. Därefter kontaktade han Gabi Lindholm som var disponent för traktens fiskeområde. Numera fungerar Salmia som fiskeövervakare i Lovisa skärgårds fiskeriområde och sköter även övervakningen av de östra områdena i Borgå-Sibbos fiskeriområde.

Salmia berättar att numera har de flesta spöfiskare sina tillstånd i skick. De som är aktiva fiskare känner igen hans båt på långt håll och liksom många andra fiskeövervakare, understryker Salmia att fiskeövervakning till stor del handlar om kundbetjäning. Vad kommer till spöfisket är den största utmaningen att få informationen om fiskeförbudsområden att nå de som fiskar. I synnerhet för de utländska fiskarna kan det ibland komma som en överraskning att de fiskar på ett fiskeförbudsområde.

I fisket med bragder blir utmärkningen av fiskeredskapen sakta men säkert bättre, men utmärkningen av ytnära redskap är fortfarande en utmaning för många, likaså kan kontaktuppgifterna vara bristfälliga. Salmia vill också påminna om att det är förbjudet att reservera fiskeplatser, det vill säga lägga ut flaggor utan redskap.

Då Salmia lägger märke till bragder där allt inte står rätt till brukar han direkt på plats ringa den som satt ut redskapen. Om fiskaren inte kan nås lämnar han ett meddelandemärke. Om felet trots uppmaning inte korrigerats till nästa gång, omhändertas bragderna. – Jag har ett gott samarbete med polisen och polisen brukar även ibland ringa mig och fråga om råd i frågor som gäller fiske. Jag samarbetar även med Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakare. Fortsstyrelsen äger nämligen en del vatten i trakten, förklarar Salmia.

Fiskeriområdesengagemang ger djupare insikt

I och med att Salmia är aktiv som både fiskeguide och fiskeövervakare föll det sig naturligt att börja gå på fiske(ri)områdets stämmor. Numera har Salmia även en plats i Lovisa skärgårds fiskeriområdes styrelse. – Det är mycket givande att delta i fiskeriområdesverksamheten och det har gett mig en mycket bredare insikt i fiskerihushållningen över lag. – Det är många intressen som ska sammanjämkas och allt är inte så svart och vitt som det vid första anblick ter sig, öppnar Salmia upp sina tankegångar.

För tillfället är Salmia engagerad i skarvfrågan. Lovisa skärgårds fiskeriområde har fått pengar av Egentliga Finlands NTM-central för att göra upp en skarvplan för fiskeriområdet. Och som det brukar gå, det ena leder till det andra. Salmia har nu fått en plats i ledningsgruppen för Naturresursinstitutets nya projekt som har som uppgift att undersöka skarvskador. Då jag rör mig där ute till havs året runt ser och upplever jag konkret det som sker ute på våra fiskevatten. Den informationen behövs och jag ser det som min uppgift att förmedla den vidare.

Karriärens toppar och dalar

Karriärens 3 bästa
Friheten att göra vad man njuter av
Att få jobba i naturen
Omedelbar respons av kunderna då man lyckas

Karriärens 3 sämsta
Oförutsägbara isförhållanden under vintersäsongen
Fisketurismen påverkas kraftigt av den allmänna konjunkturen
Kraftiga negativa förändringar i fiskbestånden

Artiklen har publicerats i Fiskeritidskrift för Finland 2/2022

Text Malin Lönnroth, Centralförbundet för Fiskerihushållning

Prenumerera på Fiskeritidskrift för Finland