Microsporidier i abborre

Ljusa fläckar i fiskens kött eller prickiga fiskar?

Under sommarmånaderna blir vi på fiskerirådgivningen ofta kontaktade av oroliga fiskare. Fiskar har sina egna parasiter, liksom alla andra djur. Största delen av fiskparasiterna är inte farliga för människan och smittar inte människan, med undantag av bred binnikemask och leverflundra som parasiterar på mört Även dessa kan förebyggas genom att man hanterar fisken rätt. De vanligaste parasiterna som kan ses med blotta ögonen är sugmaskar i ögonen som förorsakar linsgrumling, fiskiglar, måsbinnikemask, gäddbandmask och knutsjuka.

Att fiskens öga grumlas av sugmasken Diplostomum sp. är vanligt hos naturfisk.  Hos fisk med linsgrumling är ögonen grumliga eller helt vita. Inne i ögat är fisken angripen av sugmaskens larver och om det finns mycket larver försämras fiskens syn. Fisk med dålig syn simmar nära ytan och faller lätt byte för rovdjur.

Fiskigeln (Piscicola geometra) parasiterar på fisk. En stor delar av iglarna lever i sött vatten, men den blodsugande fiskigeln påträggas även i bräckt vatten. Fiskigeln är gråbrun eller grågrön till färgen och har vita ränder. Arten har sugkoppar både på fram- och bakkroppen. Fiskigeln lever på att suga blod av fiskar och lösgör sig då den är mätt. Fiskigeln försvagar vanligtvis inte sin värd.

Måsbinnikemaskarna (Diphyllobothrium sp.) är binnikemaskar som parasiterar sjöfåglar och vars larver förekommer på ytan av laxfiskar och lakens tarm samt i deras inre organ. Måsbinnikemasken är en vanlig parasit i siken där larverna har inkapslat sig på tarmens yta. Måsbinnikemasken förekommer både i brack- och sötvatten, men smittar inte till människan.

Gäddans binnikemaskar (Triaenophorus sp.) är som namnet säger binnikemaskar som parasiterar på gädda. Därtill förekommer deras larver i bland annat laxfiskar, lake, abborre och gers i levern samt hos sik, siklöja och övriga laxfiskar i muskeln under ryggfenan. Parasiten skapar cystor i musklerna och inne i cystorna finns en mask, inte mjölkaktig vätska som i knutsjuka.  Parasiten kan vara mycket allmän i vissa sjöars sikbestånd. Parasiten smittar inte till människan, men är estetiskt störande och kan därför hindra användningen av fisken som föda.

Ett spordjur (Hennequya sp.) förorsakar knutsjuka i sikens eller siklöjans muskler. Spordjuret ger upphov till cystor fyllda med en vit mjölkaktig vätska. Cystorna är från några millimeter upp till 2–3 centimeter. Knutsjukan kan också förekomma i rommen hos gädda, gös eller lake, och då blir en del av romkornen vita.  En infekterad fisk kan användas som föda. Parasiten smittar inte till människan men är estetiskt problematisk. Det lönar sig att skära bort cystorna, för de kan ha en bitter smak.

Svarta pricksjukan förorsakas av ett larvstadium av hägerns sugmask (Posthodiplostomum cuticola). Larverna tränger in i fiskens hud och formar en cysta runt vilken det ansamlas pigment. I större mängder ger de upphov till synliga svarta fläckar på fiskens yta. Ibland kan fläckarna finnas på fenorna eller synas under huden. Svarta pricksjukan kan ses hos mörtfiskar men också annan småfisk. I synnerhet i Finska viken har parasiten blivit allmännare. Svarta pricksjukan smittar inte till människorna och fiskarna är ätbara, trots att de inte ser vidare aptitliga ut.

De encelliga Microsporidie -parasiterna formar sporer som tränger in sig i värddjurets celler. I Finland har man påträffat två olika typer av mikrosporidieinfektioner: Microsporidium luciopercae i abboore och gös samt Myosporidium spraguei i lake. Parasiten börjar dela sig i fiskens muskel och då blir infektionen ofta synlig som en sporansamling eller cysta. I synnerhet hos laken kan cystorna vara väldigt stora, till och med 1–2 centimeter. Parasiten är inte farlig för människan, men de infekterade fiskarna går ofta inte av estetiska skäl att sälja, så parasiten påverkar fiskerihushållningen.

Gör dig av med infekterad fisk på rätt sätt

Vi kan alla bidra till att parasiterna inte sprids. Om du har fått en infekterad fisk, lämna inte fisken kvar på isen eller kasta inte renset eller fisken tillbaka i vattnet, eller på stranden. Gör dig av med fisken endera genom att lägga den i komposten, blandavfallet, eller gräv ner den i marken.

Infrysning eller upphettning tar kål på parasiter som smittar till människan

Bred binnikemask (Diphyllobothrium latum) och leverflundra (Pseudamphistomum sp., Metorchisja sp.) är de parasiter som kan smitta till människan.  Mörtens leverflundra förekommer som namnet säger hos mört och kan smitta hundar, katter och människor om fisken äts rå. Fisken och rommen ska frysas in före tillredning om fisken inte tillreds genom upphettning.

Nuförtiden är den breda binnikemasken mycket ovanlig i Finland, men kan förekomma i sötvatten i exempelvis abborre, gädda, lake och gers. Den breda binnikemaskens larver kan också förekomma i rommen. Man kan smittas av att äta dåligt upphettad fisk eller rå fisk eller rom som inte frusits in före användning. Insjöfisk ska frysas in eller upphettas ordentligt för att förhindra att binnikemasken sprids.

Vad ska man göra om man upptäcker sjuka fiskar eller fiskdöd?

Fiskprover undersöks vid Livsmedelsverket i Helsingfors, Kuopio och Uleåborg. Vill du skicka in prover ska du alltid vara i kontakt med personalen först. I naturen beror större fiskdödsfall ofta på vattenförhållanden. Om du påträffar fiskdöd i större omfattning ska du främst vara i kontakt med den regionala närings-, trafik- och miljöcentralen.

Observera! I synnerhet de som fiskar på Åland ombeds ta kontakt med kommunens veterinär eller Livsmedelsverket om man misstänker att man fångat en sjuk fisk. I sydöstra delarna av Åland har det under våren uppdagats fisksjukdomen IHN vid några fiskodlingsanläggningar. Anvisningar om hur gå till väga vid misstänkt IHN finns på Livsmedelsverkets nätsidor.

Mer information om fisksjukdomar och parasiter (på finska)

Tilläggsinformation om hur man ska förebygga bred binnikemask

Anvisningar om hur man ska förebygga spridningen av IHN

Anvisningar och kontaktpersoner vid Livsmedelsverket 

 

Foto: Microsporidier i abborre. Foto: Siri Nyquist.