För att fira fiskerirådgivningen och Centralförbundet för Fiskerihushållning 130 år presenterar vi under år 2021 alla våra medlemsförbund på vår hemsida och i våra sociala media kanaler. Idag står Åbolands Fiskarförbund i turen.
På Åbolands Fiskarförbund jobbar Kaj Mattsson, verksamhetsledare med ansvar för förbundets verksamhet och finansiering. Kaj leder även Kimitoön-Finby fiskeriområde, är chefredaktör för tidningen Fiskarposten och VD för Åbolands Fiskeriförsäkringsförening. Olav Granström är områdeskonsulent och leder Pargas-Nagu och Korpo-Houtskär-Iniö fiskeriområden, ordnar fiskmarknaderna i Åbo och sköter om all fiskutplanering i Åboland. Mary-Anne Intonen är kanslisekreterare och sköter bokföring och kanslifunktionerna för Åbolands Fiskarförbund och Åbolands Fiskeriförsäkringsförening samt Pargas-Nagu och Kimitoön-Finby fiskeriområden och fiskmarknaderna i Åbo.
Åbolands Fiskarförbund har egna hemsidor och ni hittar oss också på Facebook.
Åbolands Fiskarförbund sköter verksamhetsledarskapet för Åbolands samtliga fiskeriområden, Kimitoön-Finby, Pargas-Nagu och Korpo-Houtskär-Iniö fiskeriområden.
Åbolands Fiskarförbund har 60 delägarlag som medlemmar och på området finns 318 konstituerade delägarlag och 189 okonstituerade. Totalt finns över 475 000 hektar privatägda vattenområden. I Åboland finns cirka 55 registrerade kommersiella fiskare.
Tre saker som är mycket viktiga i Åboland är fiskevattenvården, utveckling och stödandet av yrkesfisket och vattenägandet, samt fiskeriområdesverksamheten. Fiskevattenvården idag innebär främst utplanteringar, men enligt de nya nyttjande- och vårdplanerna ska allt flera restaureringar av lekområden ingå. Det långsiktiga målet är att stärka och förbättra den naturliga fiskleken. Förbundet har utvecklat sälsäkra ryssjor som yrkesfiskare får låna, men säl- och skarvbestånden bör decimeras för att fisket ska vara lönsamt. I den sydvästra skärgården i Finland finns de flesta gråsälarna i Finland och både sälar och skarvar söker sig allt längre in mot kusterna i jakten efter föda.
2021 kommer fiskarförbundet att speciellt satsa på att få fiskeriområdenas nyttjande- och vårdplaner klara och godkända.
Områdets mest speciella fisk är strömmingen. I Åbolands finns ett livskraftigt trålfiske efter strömming och vassbuk. I Kasnäs på Kimitoön finns Finlands enda fiskmjölsfabrik. Av fiskmjölet tillverkas foder för odlad fisk. Genom att använda fiskmjöl av strömming och vassbuk avlägsnar man årligen flera hundra ton fosfor och kväve ur Östersjön, en miljöåtgärd som heta duga.
Vårt område är intressant för att här finns en unik, vacker och utbredd skärgård och mycket fiskevatten. Här finns över 12 800 fritidshus och befolkningen mångdubblas sommartid. Förbindelserna mellan öarna är viktiga och att det tar tid att färdas över det vidsträckta arbetsfältet. Området är starkt präglat av istiden med viktiga flador och glon där fisken leker.
Framtiden om fiskerihushållningen inom området är svår att sia om. En nyckelfaktor är att få bukt med säl- och skarvproblematiken. Förbättring och skydd av lekområden kan också ha en positiv inverkan på förekomst av fisk i Åboland. Ekonomiskt viktiga fiskarter borde breddas till underutnyttjade arter. Antalet yrkesfiskare har kraftigt minskat under de senaste decennierna och denna trend måste vändas. Med de rätta åtgärderna inom fiskeriförvaltningen kan fisket igen fås att blomstra och enligt undersökningar vill finländare gärna äta inhemsk vildfisk.
Bästa fiskehistorien som kommer från Åboland är julgäddan som redan under 1700-talet förts åt kungen och senare till Finlands president. Åbolands Fiskarförbund förde julgädda åt Finlands president mellan åren 1976 och 1988, men traditionen slutade då president Mauno Koivisto aviserade att han inte längre ville ha en julgädda. Senare återupptog Korpo Kulturgille traditionen som ännu lever vidare.
