Fiskskinnsskor ska i höst inta catwalken i Paris. Finländaren Oona Ritaris Fisu sneakers är bara ett exempel på att fiskskinn kan användas i modeindustrin på samma sätt som djurskinn. Vill man testa garva fiskskinn själv, kommer man igång med vad som finns hemma i kylskåpet.
Världens fiskindustri genererar årligen cirka 40 miljarder kilo fiskavfall, inklusive fiskskinn. An efter att tankar om en cirkulär ekonomi vinner fotfäste har man på många håll fått upp ögonen för fiskskinn. Att använda fiskskinn är ändå inget nytt, utan har en lång tradition i samhällen längst vattendrag och kuster runt om i världen. Sakta men säkert håller fiskskinnet på att göra come back – förutom att det är vackert är det även ett tåligt material. Väljer man rätt fiskart är det är starkare än krokodilskinn.
Nationell synlighet
I somras kunde man i tidningarna läsa att finska fiskskinnsskor ska visas upp på modeveckan i Paris. Redan tidigare har fiskskinn fått nationell synlighet. Fru Jenni Haukio, känd för att lyfta fram finsk design, bar vid ett statsbesök i Norge 2012 det Tammerfors baserade företaget Viona Blu:s handväska av laxskinn. Skådespelaren och riksdagsmannen Pirkka-Pekka Petelius bar i sin tur en fluga och prydnadsnäsduk av lakskinn på självständighetsbalen år 2015. Då var det fråga om en unik kollektion av det finska företaget Pure Waste Textiles, som ändå inte har fiskskinn i sin normala kollektion.
Fiskgarvningens pionjär
Någon som däremot länge har jobbat med inhemska fiskskinn är Liisa Saarni. Hon berättar att många lyfte på ögonbrynen när hon i slutet av 1980-talet fick upp ögonen för fiskskinn då hon studerade vid handarbets- och konstindustriella institutet i Kuopio. Luktar inte skinnen fisk? är en fråga hon hört till lust och leda. – Nej, då man garvat fiskskinnen rätt, luktar det inte fisk. Hon berättar att man endera kan garva med fett eller bark. Med fettgarvningen blir skinnet hårdare och mer genomskinligt medan barkgarvning ger ett smidigt fiskskinn. Vilken metod man väljer att använder kommer alltså an på till vad man vill använda skinnet till, förklarar Liisa.
Liisa har mest jobbat med lake. – Då jag började fanns inget internet att googla fram information med. Det blev att botanisera i gamla texter och börja testa sig fram. Fram till i år har Liisa haft en butik i Rödbergen i Helsingfors, men numera håller hon mest till i hemtrakterna i Rimito och säljer sitt företag Galateias produkter på nätet. Hon berättar att kundkretsen föryngrats under årens lopp. För många unga är användningen av produkter gjorda på restmaterial samtidigt ett ställningstagande för en hållbarare livsstil. Galateias nätsidor finns förutöver finska och engelska på japanska, och vittnar om att man även i den delen av världen värdesätter handarbete och genuina produkter.
Liisa menar ändå att fiskskinn i Finland alltid kommer att förbli en marginalprodukt. Vi har helt enkelt inte sådana volymer i vårt fiske, och av de arter som lämpar sig bäst för ändamålet, att man kan få lönsamhet i en större produktion. Produktionskostnaderna blir helt enkelt för höga.
Modeveckorna i Paris kallar
Men låt oss återgå till de gyllene fiskskinnsskorna och Oona Ritari för en stund. Hur kommer det sig att du fick upp ögonen för fiskskinn frågar jag Oona. – Åren 2014–2015 befann jag mig i Uganda för att göra mitt slutarbete för studierna i skodesign och formgivning. Eftersom jag är väldigt intresserad av alternativa miljövänliga metoder och material skulle jag undersöka användningen av bananfibrer. Då jag samtidigt råkade på en artikel om hur modehusen i Milano använder sig av fiskskinn och dessutom fick lära mig bananfibrer använts för garvning av fiskskinn i Afrika tog jag det som ett tecken. Efter mycket detektivarbete hittade jag färdigt preparerade fiskskinn av nilabborre från Victoriasjön. Nilabborren i Victoriasjön är en inplanterad art vars införande visade sig bli en ekokatastrof, där flera hundra ursprungliga fiskarter drabbats hårt. Att jag nu kan använda den här restprodukten från en industri som försöker fiska bort nilabborren passar mina värderingar som fot i sko, berättar Oona.
Nilabborrens skinn är väldigt vackert och jag gillar att kombinera den lite karga texturen som fjällfickorna ger upphov till med glansigt läder. Slutresultatet ser vi i de så kallade Fisu sneakers, under varumärket Mioona, som i oktober ska inta Paris.
Att jobba med fiskskinn då man gör skor skiljer sig ändå från djurläder. Man måste bland annat vara noggrannare i malläggningen och utskärningen då fiskskinnet inte tänjer lika mycket som annat läder, förklarar Oona. Men när skon väl är färdig, ja då är fiskskinnet ett väldigt hållbart material.
För Oonas del kommer det inte bli aktuellt att använda finskt fiskskinn. Jag behöver tillräckligt stora skinn och en jämn kvalitet samt tillgång. Island är det land som producerar mest garvade fiskskinn, men stora delar av råmaterialet kommer från Norge. För dessa skinn kommer dock priset emot. Eftersom mitt hjärta slår för Afrika är användning av afrikanska fiskskinn min grej, avslutar Oona, vars Fisu sneakers efter all publicitet den här sommaren har haft en god åtgång.
Testa garva själv
Hur svårt är det då att garva fiskskinn, om man blir inspirerad av att pröva själv? – Inte alls svårt, säger Anita Storm som är ekologirådgivare på Marthaförbundet. – Jag har garvat fiskskinn med lågstadieelever. Jag rekommenderar att börja med fettgarvning. Då behöver du en äggula, en deciliter matolja, en droppe såpa och en matsked. Om det är varmt ute kan man med fördel ha skinnet att ligga i saltvatten efter rensning till garvning. Det går även bra att frysa in skinn. Dessutom är fiskskinn väldigt små, så du kan sitta framför TV:n och mjukgöra ditt skinn, till skillnad från när du jobbar med större djurhudar, tipsar Anita.
– Blir du sedan mer inspirerad kan du övergå till barkgarvning. Ta tillvara bark från slyröj i dike, eller åk till en såg och ta tillvara garnbarken. Om man vill kan man delta i exempelvis en veckoslutskurs som det brukar ordnas på olika håll i landet, berättar Anita. Numera finns det även bra böcker med vars hjälp man kan förkovra sig i fiskgarvningens ädla konst. En snabbsökning på google visar att man kommer långt med sökorden fiskskinn + garvning. Bara att sätta igång!
Garva själv:
- Skrapa bort allt kött från skinnet med en slö kniv eller matsked.
- Tvätta skinnet med vatten och lite diskmedel.
- Blanda till fettgarvningsfettet (1 äggula, 1 dl matolja, en droppe såpa, t.ex. tallsåpa).
- Massera in fettet i skinnet så att fukten kommer ut.
- Lämna skinnet och torka med köttsidan neråt på en planka.
- När skinnet torkat ordentligt är det dags för mjukgörning.
- Tvätta skinnet i lite såpavatten för att tvätta bort det överflödiga fettet.
- Skölj med rent vatten och krama ut så mycket vatten du kan.
- Sträck skinnet under tiden det torkar, ett litet skinn torkar ganska fort ,så man kan sträcka och dra under hela torktiden.
Ett plock bland finska nätbutiker med fiskskinnsprodukter:
Liisa Saarni – Galateia – www.galateia.com
Oona Ritari – Mioona – www.mioona.fi
Viona Blu – www.vionablu.com
Mad(d)e in Bergö – www.madde.fi
Saija Lehtonen design – www.saijalehtonen.com
