Vattenägarkonferens i Norrköping

En blick västerut – vad är på gång inom svenskt fiske?

Ett starkt sportfiske med C&R fiske i spetsen, höjda fiskekortspriser och vattenkraft som ska miljöanpassas. Det var några av de teman som avhandlades på Sveriges vattenägares konferens i Norrköping.

I november ordnade Sveriges vattenägareförbund konferens i Norrköping. Drygt 150 personer var samlade för att i dagarna två ta del av aktuellt inom fiske, fiskeförvaltning och fiskevård. Ett fullspäckat föreläsningsschema gav en inblick i vad som är dagsaktuellt i vårt västra grannland. Vad kommer till trender brukar de med viss fördröjning nå oss, så det är bra att ha koll på vad som är på gång i Sverige. I det följande några plock från det smörgårdsbord som dukades upp i konferenssalen i Arbetets museum.

Fiskekort lägger grunden för ekonomin

I Sverige är fiskevattenägarna organiserade i fiskevårdsområden. Basen för fiskevårdsområdenas ekonomi är naturligtvis fiskekort. Dagens fiskekortspriser anses generellt sett allt för låga, inte minst för att täcka det behov av resurser som behövs för en aktiv fiskeförvaltning och fiskevård. Sveriges fiskevattenägareförbund gav därför i januari 2017 ut en riktprislista för fiskekort. Hela 46 procent av medlemsföreningarna har sedan riktprislistan höjt sina fiskekortspriser. Som Thomas Lennartsson, förbundsdirektör för Sveriges fiskevattenägareförbund säger, priset på ett fiskekort ska motsvara värdet på det vatten som upplåts för fiske.

De sammantagna utgifterna för fritidsfisket beräknas i Sverige uppgå till närmare 6 miljarder kronor i året, där knappt fem procent utgjordes av fiskekort. Att enbart en spottstyver av ”miljardindustrin” kommer dem till godo som erbjuder råvaran och ansvarar för upplåtelser och fiskevård är inte rimligt, sammanfattar man på vattenägareförbundet.

Digitalisering är inte framtiden – utan är redan här

200 000 fiskekort, som motsvarar cirka 15 procent av de fiskekort som säljs i Sverige, säljs via företaget iFiske. iFiskes digitala fiskekort är inte bara en försäljningsautomat utan tjänsten erbjuder även fångstrapportering. Cirka 30 procent av alla sålda fiskekort ger upphov i fångstrapport. Det här ger möjlighet till att kolla trender och planera framtiden. Den digitala plattformen är även till hjälp för fiskeövervakningen, där fiskeövervakaren via iFiske kan kontrollera huruvida en person har sina tillstånd i skick. iFiske erbjuder även ett underlag för kundkontakt och kommunikation – till exempel för att förmedla information om fiskeregler och samla folk för fiskevårdsevenemang.

Thomas Abrahamsson, grundare till iFiske, konstaterar att dagens sportfiske är allt mer populärt och fisket tillgängligt på ett annat sätt än tidigare – via sociala media. Och det gäller för fiskerättsinnehavarna att hänga med i svängarna.

C & R och sociala media viktiga i sportfisket

I några verkligt intressanta sportfiskeinlägg får vi höra om de senaste trenderna inom svenskt sportfiske.
Martin Stålhammar, länsfiskekonsulent i Blekinge och expert på C & R berättar om hur dagens sportfiske är stora båtar, en tuff hobby och sportfiskeprofiler som skriver autografer på mässor. Det är fiskeredskapsbranschen som sätter trenderna och fisket har utvecklats till en redskapssport.

Även sociala media tar allt mer utrymme och styr trenderna. Den sportfiskare som numera lägger upp en bild på fisk som inte ska släppas tillbaka kan förbereda sig på att få det hett om öronen. Fisket har blivit effektivare – man fiskar mer och större fisk – men det är nästan uteslutande fråga om C & R.

C & R är idag en förutsättning för att sportfisket ska kunna fortsätta i nuvarande omfattning, och det fungerar även mestadels bra. Martin säger ändå att det är viktigt att sportfisket kan visa upp ett etiskt beteende och att man är medveten om att C & R inte är helt problemfritt. I fråga om hantering av fisken kan sportfiskaren via sina egna val förbättra fiskens överlevnad. Dylika är bland annat val av bete, antal krokar och att fiska hullinglöst. Det gäller att vara välförberedd med håv, tänger och avkrokningsmatta, att kroka loss fisken i vattnet, inte väga den i onödan och att undvika C & R vid hög vattentemperatur samt under lektid.

Vi får också höra om fiskevårdsområden som har regler om att man inte får lyfta upp fisk ur vattnet då den ska återsläppas. Det har nämligen blivit en sport att ta foton på fisken. Ett fiskevårdsområde har till och med infört böter som sanktion, men en del fiskare tar gärna böter i jakten på det perfekta fotot.

Vattenkraften ska miljöanpassas

Liksom i Finland skapar vattenkraften debatt. Sverige ska genomföra EU:s ramdirektiv för vatten och har dessutom målet att till år 2040 uppnå 100 procent förnybar elproduktion, utan kärnkraft. Det säger sig självt att vattenkraften är och kommer att förbli viktig i elförsörjningen, men tanken är nu att vattenkraftens miljövillkor ska omprövas vilket på lång sikt ska leda till både största möjliga nytta för vattenmiljön och en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel.

En nationell plan för omprövning av vattenkraften lämnades till regeringen den 1 oktober och denna plan ger ramarna för hur arbetet ska gå vidare. Det har skapats 198 prövningsgrupper bestående av sammanlagt cirka 1  800 vattenkraftverk och 600 regleringsdammar. Med andra kanaler och dylika objekt är det fråga om cirka 3 450 objekt som ska ses över. Det är alltså fråga om ett massivt projekt, där man lagt upp en tidsram på 20 år. – Vi eftersträvar något unikt i världen, en helhet, berättar Johan Kling från Havs- och vattenmyndigheten. Sverige har redan fått en mängd förfrågningar från andra länder som är intresserade av processen och av att följa Sveriges exempel.

Summa summarum

Under två dagar får jag och övriga konferensdeltagare ta del av nästan trettio föredrag. Allt från sportfiske, till artbiologi, vattenkraft och skarvförvaltning. Svenskarna är duktiga på att hålla föredrag och jag kommer hem med ett huvud fyllt av tankar och nya idéer. Den som är intresserad av att ta del av alla föredrag kan surfa in på Sveriges vattenägares hemsidor. Här finns alla föredrag samlade.

Basen för vattenägandet i Sverige är den samma som i Finland, med undantag av att i Sverige finns ingen allmän fiskerätt i insjöarna, utan fisketillstånden säljs av fiskerättsinnehavarna, precis som det var i Finland fram till 1997. Undantaget är det fria handredskapsfisket som tillåter fritt handredskapsfiske i de fem största sjöarna (Vättern, Vänern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön) och längs Sveriges ostkust. Fiskemetoden måste ändå vara sådan att den inte förutsätter användande av båt.

För att underlätta förvaltningen av de ibland komplicerade ägarförhållandena kan fiskevattenägarna organisera sig i fiskevårdsområden. Lagen om fiskevårdsområden härstammar från 1981 och det har sedan dess bildats över 2 000 fiskevårdsområden i Sverige. Förutom en effektivare förvaltning och fiskevård har fiskevårdsområdena medfört att många fler fiskevatten idag säljer fiskekort.

Sveriges fiskevattenägareförbund organiserar fiskevattenägare och cirka 600 fiskevårdsområden hör till förbundet. Som medlemmar finns också många kommuner, flera skogsbolag, stift, organisationer och enskilda näringsidkare som äger och har intresse av att förvalta och utveckla sina fiskevatten..

TEXT: Malin Lönnroth, Centralförbundet för Fiskerihushållning

Artikeln är publicerad i Fiskeritidskrift för Finland 1/2020