Kan man använda drönare för fiskeövervakning? Det här var en av frågorna vid fiskeövervakarträffen som Centralförbundet för Fiskerihushållning ordnade tillsammans med Västra Finlands Fiskerihushållningscentral, Airisto-Velkua fiskeriområde och Securitas Ab.
Ett viktigt syfte för fiskeövervakarträffen var att introducera modern övervakningsutrustning för fiskeövervakarna. Förutom drönartestning diskuterades också den gångna fiskeövervakningssäsongen och fiskeriområdenas nyttjande- och vårdplaner ur fiskeövervakningsperspektiv.
Olli Ylönen från Västra Finlands fiskerihushållningscentral berättade att tjuvfisket det här året varit på en låg nivå. Även om det verkar som om fiskeövervakningen gett resultat kan man inte vila på sina lagrar.
Drönare till hjälp vid övervakning
Drönarna är redan i flitig användning hos både polisen och vaktföretag, så varför inte använda dem även i fiskeövervakning? Securitas Ab:s representanter Mika Aro och Aleksi Lehtola presenterade företagets drönartjänster. Tjänsterna kan skräddarsys enligt behov. Utrustningen kan förses med olika slags kameror eller ljus och ljudkällor. Drönaren som Securitas förevisade var försedd med värmekamera och effektiv ledbelysning.
Drönarna väckte mycket diskussion bland de närvarande på träffen, både för- och nackdelar diskuterades. Den största fördelen med dylik utrustning fås säkerligen i övervakningen av å- och älvstränder. Också arbetssäkerheten blir bättre. För övervakning av stora fjärdar har man knappast nytta av en drönare.
Automatiserade övervakningsflygningar
En och en halv kilometer från Åbo domkyrka uppströms ligger Koroistenniemi, även känt som fornminnesplats. Dit begav sig denna oktoberkväll en grupp fiskeövervakare och Securitas män bärande på en svart låda. Från udden ser man ut över Aura å och stället lämpar sig utmärkt för att flyga en drönare.
Försäljningschef Mika Aro gör drönaren flygklar, styr upp den i lyften och ut över ån medan skymningen lägger sig. Man ser just inget annat än flygljusens gröna och röda blinkningar. Aro berättar att de alltid gör upp ett noggrant tjänstekontrakt med kunden. Man kan till exempel genomföra övervakningen så att det område som ska övervakas definieras i terrängen och programmeras in i drönaren så att den automatiskt kan göra den önskade övervakningsflygningen. Då får den vakt som flyger drönaren tid över att koncentrera sig på att tolka kamerabilden och använda sig av också andra sensorer. Om man lägger märke till något intressant kan man flytta drönarens styrning i manuellt läge och flyga närmare för att kolla upp saken. Drönarens batteri räcker till cirka en halv timmes flygning, varefter den måste flygas tillbaka för byte av batteri.
Drönaren ser dig – även i mörkret!
Då drönaren svänger ut över ån och de närliggande buskarna ser vi på skärmen i Mikas hand ett landskap som utskiljer sig bra trots att det är skymning. Då Mika knäpper på värmekameran ser vi kvällsjoggarna och en fiskeövervakare som i testsyfte rör sig i buskarna avge ett rött sken. Då ljuset i ådalen blir allt svagare kunde vem som helst gömma sig var som helst. Då styrs drönaren närmare de mörka buskarna och strålkastaren knäpps på. Vyn som öppnar sig på skärmen är nu ljus och fin. Om någon skulle ha gömt sig i buskarna, skulle erfarenheten säkerligen varit mindre trevlig. Drönaren gav inga möjligheter att gömma sig.
Det här kan vara framtidens melodi
På hemvägen funderar jag över vad jag sett. Då fiskeövervakningsresurserna är väldigt begränsade är det bra att försöka finna lösningar som hjälper till att agera tryggt och effektivt. Drönare och andra tekniska lösningar kan vara en del av en effektiv och kostnadseffektiv övervakning. Det skulle vara skäl att fundera över dessa i alla fiskeriområden och skriva in vad man kommer fram till i nyttjande- och vårdplanerna.
Fiskeövervakningsträffen finansierades med Jord- och skogsbruksministeriets fiskevårdsavgiftsmedel.
TEXT: RISTO VESA, Centralförbundet för Fiskerihushållning
Artikeln är publicerad i Fiskeritidskrift för Finland 4/2019
