Presidentkandidaterna klarar galant av fiskehistorier: Alexander Stubb har fått en storgädda i Korpo, Harry ”Hjallis” Harkimo en nio kilos lax på nät i Sibbo skärgård och Mika Aaltola roar sig med ”två kilos sik” -videon på Youtube. Utöver fiskehistorierna lyfte kandidaterna fram viktiga och centrala ämnen för fiskeribranschen: betydelsen av att främja fiskerinäringen, hållbar ökning av användningen av inhemsk fisk samt faktorer som påverkar fiskbeståndens tillstånd.
Centralförbundet för Fiskerihushållning frågade presidentkandidaterna om deras inställning till fiske, inhemsk fisk och fiskerinäringen. Av presidentkandidaterna svarade inte Jussi Halla-aho (Sannfinländarna), Pekka Haavisto (Gröna) och Li Andersson (Vänsterförbundet) på frågorna.
Det finns 1,8 miljoner fritidsfiskare i Finland. Ägnar du dig åt fiske, och i så fall, på vilket sätt?
Harry Harkimo (Rörelse Nu): ”På våren och hösten fiskar jag med nät, på sommaren är det spöfiske som gäller.”
Alexander Stubb (Samlingspartiet): ”När jag var yngre fiskade jag med spö och nät i skärgården. I vuxen ålder har jag främst metat, men någon gång skulle jag vilja uppleva magin med flugfiske, kanske vid Tana älv.”
Mika Aaltola (obunden): ”Fiske var en passion under ungdomen. Numera kommer jag sällan i väg på fisketur, men då jag gör det är det oftast då i sällskap av vänner. Mest fiskar jag vid butikens fiskdisk.”
Jutta Urpilainen (Socialdemokraterna): ”Min hobby begränsas till att hjälpa våra barn meta vid sommarstugan. Jag klarar av att sätta mask på kroken och ta bort fisk från kroken. Även om jag själv inte fiskar, uppskattar jag verkligen egenfiskad fisk på tallriken. Jag anser att fiske är en bra hobby genom vilken särskilt barn och ungdomar kan lära sig att respektera naturen och förstå var maten kommer ifrån.”
Olli Rehn (Centern): ” Vårt fritidshus ligger vid Puulavesis strand i Sankt Michel. När jag var yngre brukade jag svirvla och på vintern pimpla, men fångsterna har varit ganska magra. Lyckligtvis har vi bra vänner som tar hand om oss; på fritidshusets bord finns ofta siklöja och sik från Kyyvesi. Jag är en entusiastisk fiskstekare. Färska siklöjor som rullats i rågmjöl och kryddor och steks i smör är sommarens bästa mat tillsammans med nypotatis och färsk dill. ”
Sari Essayah (Kristdemokraterna): ”Jag bor vid en sjö, så förutsättningarna för fiske finns. Dessutom äger jag en roddbåt, en katsa, metspö och spöfiskeutrustning samt pimpelfiskeutrustning med isborr och allt. Jag har dock inte hunnit fiska mer än några få gånger.”
I Finland finns både samfällda vatten och privata vatten. Sammanlagt finns det nästan 1,5 miljoner vattenägare. Äger ni vattenområden?
Bland kandidaterna nämner de som trivs i skärgården Alexander Stubb och Harry Harkimo, samt Sari Essayah och Olli Rehn som bor vid en sjö, att de äger vattenområden. De övriga presidentkandidaterna meddelade att de inte äger vattenområden.
Hur ser ni på framtiden för inhemsk fisk och vad kan göras för att främja det inhemska fisket?
Sari Essayah: ”Vi behöver jobba för att främja konsumtionen av och tillgången på inhemsk fisk. Fisk är det mest miljövänliga proteinet, näringsrikt och en mångsidig livsmedelskälla, så det finns potential att öka konsumtionen. Det måste finnas utbildning inom området för unga, och det behövs kommersiella initiativ och nya fiskprodukter.”
Jutta Urpilainen: ”Fiske, jakt och insamling av naturprodukter, samt förverkligandet av allemansrätten, är en viktig del av finländarnas kultur och naturrelation. Tillgången och tillgängligheten på inhemsk fisk måste främjas målmedvetet eftersom det finns allt mindre inhemsk fisk på våra tallrikar och antalet kommersiella fiskare minskar. Tillgången och användningen av inhemska vildfisk och hållbart odlad fisk bör ökas så att varje finländare kan njuta av dem. Inhemsk fisk är etisk, ekologisk och hälsosam mat. Fiske måste alltid utövas så att man kan trygga livskraftiga och hållbara fiskbestånd. Hotade fiskbestånd bör skyddas och vandringshinder avlägsnas.”
Mika Aaltola: ”Inhemsk fisk och fiskerinäringen måste ha en framtid. Satsningar bör göras på nya produktinnovationer. Jag tycker det är fint med de nya produkterna gjorda av mörtfisk, de skulle kunna ersätta tonfiskkonserver.”
Olli Rehn: ” Fiskaryrket får inte dö ut. Det finns över 160 000 sjöar i Finland. Det är en nationell skam att 80 procent av fisken som används i Finland är importerad. Våra vatten är i bra skick och det finns gott om matfisk i dem. Vid sidan av värdefisk har man under senaste år även fäst uppmärksamhet vid mindre utnyttjade mörtfiskar. Att fiska mörtfiskar tar bort näringsämnen från vattnen, minskar övergödningen och vårdar fiskbestånden, men ändå används mörtfiskar fortfarande relativt lite som livsmedel. Min fru Merja har varit aktivt engagerad i att främja användningen av mörtfisk och sitter även i styrgruppen för Blue Products fiskinnovationsprogrammet.
Hemma vid matbordet diskuterar vi mycket om inhemsk fisk, och vi äter enbart inhemsk fisk. Det är viktigt att vi är med vid de beslutsfattande borden i EU och diskuterar fiske, vattenkvalitet och lyfter fram ren finsk fisk samt intressanta fiskeinnovationer, som bland annat har uppstått i det tidigare nämnda projektet Blue Products, finansierat av Europeiska havs- och fiskerifonden”
Harry Harkimo: ”Fiskbestånden lider av skador och konsumtion orsakad av säl och skarv. Skarv- och sälpopulationerna måste fås på en hållbar nivå för att våra fiskbestånd inte ska lida.”
Alexander Stubb: ”Alltid då det är möjligt, äter jag inhemsk fisk. Det är möjligt att på ett hållbart sätt öka livsmedelsanvändningen av inhemsk fisk. Det här skulle också vara viktigt ur försörjningsberedskaps-synvinkel.”
Er bästa fiskehistoria?
Alexander Stubb: ” “Vi var med min bror i Korpo skärgård när vi var små. Vi hade svirvlat i ungefär tre timmar. Ingenting hände. Jag sa till min bror att vi borde gå. Han sa att vi skulle göra en sista kast. Jag sa igen att det var dags att gå. Min bror bad mig kasta en gång till. Och det kom en gädda på sju kilo!”
Sari Essayah: ”Jag är vän av siklöja och som savolaxare äter jag dem naturligtvis helst hela – det borde nog vara en fiskehistoria så det räcker och blir över för de andra”.
Mika Aaltola: ”Jag har inga självupplevda fiskehistorier, realist som jag är. Men den där ”två kilos sik” videon på YouTube gör mig alltid glad. Det lönar sig att titta på den.”
Olli Rehn: ” Det här hände för årtionden sedan. Pojkarna i familjen var ännu små. Vi var på sommarsemester, och när vi väl fick upp dörren till stugan, tog den äldre av pojkarna nycklarna till strandbastun och sprang ner till stranden. Han gick och hämtade spöet och började kasta från bryggan. Vi stannade kvar för att packa upp bilen, och bära in saker och matkassar.
Det dröjde inte länge innan vi hörde ett galet oväsen från stranden. Vi gick ut på stugans terrass för att fråga vad som står på där nere vid stranden? Den unge fiskaren skrek för full hals att han har fått en galen stor gädda. – Hämta håven, hämta håven!
Lite skrattandes gick vi ner till stranden för att se vad som kunde vara den där galet stora gäddan. När vi kom ner till bryggan, där var den, en jättestor gädda invid strandlinjen. Fortfarande fast i draget. Vi sprang åt olika håll, men vi kunde naturligtvis inte hitta någon håv någonstans. Så där stod vi alla och stirrade på jättegäddan, utan att kunna göra något. När gäddan hade sett våra klumpiga försök ett tag, skakade den lite på huvudet. Draget lossnade från dess mun och den vände sakta och värdigt på sig och simmade ner i Puulas djup.
Ja, då började naturligtvis den stora rabatten och spekulationen om hur mycket gäddan vägde. “Ja, åtminstone 5 kilo!” “Nej, nej, mycket mer. Minst åtta!” “Ja, den var över en meter, den måste vara minst 10 kilo!” Ni kan nog gissa er till vilka proportioner den gäddan vuxit fram till idag? ”
Jutta Urpilainen: ”Ärlighet är viktigt för mig, även när det gäller fiskehistorier, så jag ska berätta precis hur det gick till: Vi var med familjen i Lappland på sommaren. Våra vänner lärde våra barn spöfiska. Vi fick ingen fisk alls, men vi förlorade två fiskedrag.”
Harry Harkimo: ”Jag köpte ett fisknät åt mig själv för första gången och lade ut det från vassen ut mot havet mitt i sommaren i Sibbo. Eftersom det var första gången, åkte jag tillbaka och kollade nätet ett par timmar senare. Där fanns en lax på 9 kilo. Och det här är inte en fiskehistoria.”
